Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31 BOT.
1718
Det är gifvet, att dessa ingrepp i eganderätten skulle väcka
ett häftigt missnöje bland alla samhällsklasser, men förbittringen
riktade sig nästan uteslutande mot Görtz, som ansågs förleda
konungen till allt. Nöden var drifven till sin höjd: knappt
tredjedelen af landet var under odling, handeln hade nästan
upphört, bergverken voro afstannade, med ett ord: alla hjelpkällor
voro utsinade. Görtz förklarade sjelf 1718, att det ej kunde gå
längre än till det årets slut. Han ledde de fredsunderhandlingar
med Ryssland, som öppnats i den åländska skärgården, och
uppgjorde der ett fredsförslag, enligt hvilket zaren skulle skaffa
Sverige ersättning för Östersjöprovinserna på bekostnad af Danmark
och Tyskland. Men detta förslag förkastades af Karl XII, man
var på väg att bryta den ryska underhandlingen och inleda en ny
med England, då Karl XII föll.
Efter fullbordade rustningar lät Karl XII en mindre styrka
under Armfelt draga in i Trondhjemstrakten, och på hösten 1718
ryckte han sjelf i spetsen för 30,000 man in i södra Norge.
Svenska hären utbredde sig öster om Glommen och började
belägra Fredriksstens fästning vid Fredrikshald. Ett af utanverken
togs med storm, och löpgrafvarna fördes allt närmare
hufvud-vallen. På aftonen den 30 nov. 1718 besåg konungen arbetet i
en löpgraf, han uppsteg till bröstvärnet och sträckte sig med
hufvud och armar öfver krönet, med sidan vänd åt fästningen och
utsatt för dess eld. Plötsligt såg man honom rycka till och hans
hufvud sjunka ned i kappan — en kula från fästningen hade
genomborrat hans bägge tinningar och ändat hans hjeltelif.
Sveriges storhet följde honom i grafven.
Karl X!l:s personlighet och inre styrelse.
Ehuru Karl XH lefde och dog såsom krigare, saknade han
ingalunda hog för fredliga värf, tvärtom egde han ovanliga
anlag äfven i denna riktning. Under sina fälttåg arbetade han
träget i sitt kansli och tog kännedom af rikets inre ärenden. Dels
under vistelsen i Turkiet, dels efter hemkomsten derifrån i samråd
med Görtz lät han utarbeta flera förslag till reformer i den inre
styrelsen, hvilka utvisa stor skarpsinnighet och fördomsfrihet.
Sådana voro: ombildning af embetsverken och införande af
ministerstyrelse, förbättring af de lägre dornstolarne och af
postväsendet, värnepligtens utsträckning till alla, skatternas förenkling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
