Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den svenska kyrkan erhöll under Karl XI den ordning, som
hon sedermera i hufvudsaken bibehållit. Länge hade det arbetats
på en fullständig kyrkolag i Sverige, då Karl XI tog saken om
jUgl» hand och lät en kommission utarbeta en sådan, hvarpå densamma
1686 utfärdades. Genom denna blef konungen nästan lika
enväldig inom kyrkan, som han var i staten; de kyrkliga myndigheterna
blefvo strängt underordnade den verldsliga makten. Vidare
utarbetades och antogos ny katekes, ny kyrkohandbok oc\l ny psalmbok.
I allt detta biträddes Karl XI af flere utmärkte prester, såsom
psalmförfattarne Håkan Spegel och Jesper Svedberg, m. fl. Ehuru
Karl XI sjelf ej egde någon högre bildning, förstod han dock att
uppskatta bildningens värde. Han underhöll landets gamla
läroanstalter i godt skick och upprättade äfven nya, såsom gymnasier
i Karlstad och Kalmar. Karl XLs största förtjenst i denna
riktning var dock hans nit för allmogens upplysning; han ålade
prestera e sörja för, att en hvar finge lära sig läsa i bok och inhemta
kristendomens hufvudstycken, ett påbud, som äfven sattes i
verket och bar de vackraste frukter.
Utrikes politiken.
För att kunna utföra alla dessa genomgripande förändringar
i samhället, behöfde Karl XI fred med främmande makter. Hans
utrikes politik efter 1679 var derfor afgjordt fredlig. Sjelf
förstod han föga att bedöma de invecklade europeiska
förhållandena och lät derför häruti leda sig af kanslipresidenten Bengt
Oxenstjerna, hvars åsigter stämde öfverens med konungens böjelse.
Denne statsman fullföljde ej den nordiska politik, som Johan
Gyllenstjerna grundlagt för Sverige; han vände sig från det
danska förbundet och bröt äfven med Sveriges gamle bundsförvandt,
Frankrike. Det var tidpunkten af Ludvig XIV:s högsta makt;
harmfull öfver denne konungs öfvermod och fruktande att åter
indragas i krig för Frankrikes skull, afslöt Karl XI med Holland
och Österrike den s. k. garantitraktaten i samt deltog i det stora
förbund, som flera europeiska makter (1686) ingingo i
Augs-burg, för att stäfja Ludvig XIV:s eröfringsplaner. I det stora
krig, som nu utbröt emellan Ludvig XIV och hans fiender,
deltog ej Karl XI på annat sätt, än att han på grund af fördragen
utrustade en trupp af 6000 man till Hollands och kejsarens hjelp,
en trupp, som under några år med heder kämpade i de allierades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
