Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och Ulrika Eleonora. Denna milda och ädla drottning, som alltså
blef en ny Fredkulla, sökte städse främja endrägt emellan sin
make och sin broder, men motarbetades dervid af sin svärmor,
som hatade Danmark.
Förmyndareråfsten. Redaktionen. Saveräneteten.
Freden var sålunda återställd; förlusten af land var väl ringa,
men deremot hade kriget bragt fäderneslandet i den djupaste nöd
och rubbat alla gamla förhållanden. Sverige var utarmadt och
försänkt i skuld, gränsprovinserna voro sköflade, försvarsväsendet
hade förfallit, och medel att afhjelpa bristerna saknades, enär en
stor del af Sveriges jord befann sig i adelns händer och sålunda
föga skattade till staten. En grundlig omskapning af samhället
var nödvändig; en sådan var ock besluten af Karl XI, och hans
allrådande gunstling, Johan Gyllenstjerna, hade uppgjort planen
dertill. Denne märkvärdige man ville grunda en sjelfst-ändig
politik för Sverige och göra det oberoende af främmande makter,
han ville betrygga Sveriges framtid genom ett nära förbund med
Danmark-Norge, genom en stark krigsmakt och en väl ordnad
hushållning. Men detta kunde ej ske utan att anställa en ny,
vidsträcktare reduktion; och en sådan kunde ej genomdrifvas, utan
att bryta det gamla rådsväldet och lägga envåldsmakt i konungens
hand. Ett dylikt envälde hade nyligen blifvit grundadt i
Danmark, och hela tidehvarfvets anda var absolutistisk. Redan
under kriget hade makten småningom af sig sjelf öfvergått i konungens
och hans gunstlings händer; de voro nu sinnade att för framtiden
befästa denna makt med tillhjelp af de ofrälse stånden och den
lägre adeln, hvilka voro konungen tillgifna, men förbittrade mot
rådet och högadeln.
Dessa voro de förändringar, som man ville bringa å bane på
jjjjj den märkliga riksdagen i Stockholm, hösten 1680.
Upphofs-mannen till dessa planer, Johan Gyllenstjerna, afled kort förut,
blott 45 år gammal, men hans planer dogo ej med honom, de
fullföljdes orubbligt af konungen och hans öfrige anhängare, bland
hvilka märkas Klas Fleming, bröderne Hans och Axel Vachtmeister,
m. fl. Först begärde konungen af ständerna medel till botande
af statens refvor. Då detta ärende förekom på riddarhuset, väckte
Hans Vachtmeister fråga om förmyndarnes räkenskap för
sin förvaltning; konungen skyndade att bifalla ståndens begäran
härom och att låta dem tillsätta den s. k. stora kommissionen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
