Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligt lif vaknade först nu i Sverige: Johan Stjemhöök forskade i
rättsvetenskapen, Olof Rudbeck i naturkunnigheten. Georg
Stjem-hjelm, den svenska skaldekonstens fader, började nu sin vittra
verksamhet. Från alla delar af Europa inkallade drottningen lärde
och vittre män, för att ‘njuta af deras umgänge och genom dem
höja glansen af sitt hof; bland dem märkas den tidens störste
tänkare, Nederländaren Hugo Grotius, hvilken länge varit anställd
i Sveriges tjenst såsom dess sändebud i Paris, och Fransmannen
Cartesius, som dog under sin vistelse i Stockholm. De fleste kommo
blott för att smickra och roa den snillrika drottningen samt låta
sig af henne belönas; flere af dem voro mindre aktningsvärda
personer, som ingåfvo henne afsmak för fosterland och religion
och väckte hennes åtrå efter sydligare länders njutningsrikare lif.
Hon tillkännagaf redan 1651 sitt beslut att nedlägga kronan, och
kort derpå mottog hon vid sitt hof besök af förklädde Jesuiter.
Liksom för att döfva samvetets röst, kastade hon sig i ett tummel
af nöjen och förströelser och omgaf sig med ständigt nye
gunstlingar, af hvilka de inflytelserikaste voro den franske läkaren
Bourdelot, den spanske ministern PimenteUi och den sköne
ädlingen Klas Tott. Hon tröttnade vid regeringsbördan och lät
slutligen allt gå vind för våg; hennes frikostighet öfvergick till ett
ursinnigt slöseri med statens medel, i det hon strödde omkring
sig gåfvor och utmärkelser utan hejd och måtta. Under hennes
korta regering blef antalet af adliga slägter fördubbladt,
grefve-och friherreätterna femdubblades. Slutligen saknades medel att
fylla de dagliga behofven. I jämbredd med förvirringen i
hushållningen växte missnöjet i landet.
Under sådana förhållanden fann Kristina det bäst att ju förr
desto hällre fullborda sin tronafsägelse och lemna spiran i en
jjjl starkare hand. Detta skedde på en riksdag i Upsala 1654, då
drottningen högtidligen nedlade sin krona, och Karl Gustaf samma
dag kröntes till konung. Oaktadt hennes fel kunde man ej utan
rörelse se den sista ättlingen af den fräjdade konungastammen
nedstiga från sina fåders tron: »hon är dock den store Gustaf
Adolfs dotter», suckade den gamle Axel Oxenstjerna, som kort
derpå nedsteg i grafven.
Med glädje vände Kristina sitt fosterland ryggen, sedan hon
försäkrat sig om ett betydligt underhåll af detsamma (dertill
an-slogos Gotland, Öland, Ösel m. m.). Hon hade utsett Rom till
sin bostad, och på vägen dit, i Innsbruck, afsvor Gustaf Adolfs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
