Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Evert Horn konungens föregångare och läromästare; mer
jämnårige voro Gustaf Horn, Åke Tott, Herman Vrangel. Bland Gustaf
Adolfs öfrige samtida, som utbildade sig i hans skola, finna vi
sådane hjeltar och statsmän som Per och Nils Brahe, Per och
Johan Banér, Klas Fleming, Lennart Torstensson. Derjämte tog
han i sin tjenst ett stort antal utmärkte främlingar.
Ingen af Sveriges konungar, utom Gustaf I, har uträttat så
mycket för Sveriges inre utveckling som Gustaf Adolf, och
det oaktadt han nästan ständigt var invecklad i krig. På alla
statslifvets och odlingens områden har han ingripit, dels
fullkomnande hvad hans fader begynt, dels skapande nytt. För allt detta
delar Axel Oxenstjerna äran med sin konung, och det mesta
utfördes äfven i samråd med rikets råd och ständerna. Nästan
årligen höllos riksdagar eller andra slags möten (utskottsmöten,
provinsmöten), och 1617 utfärdades den första riksdagsordning,
hvarigenom riksdagens inflytande på riksärendena och fördelning
i fyra stånd blefvo i lag stadgade. Adeln var af stånden
naturligtvis det mest betydande och erhöll genom Gustaf Adolf en fast
inre ordning; det var nämligen han, som upprättade riddarhuset
och för detta utfärdade riddarhusordningen 1626. De ätter, som
upptogos å riddarhuset, och endast de, erkändes för adliga och
innehade ärftligt adelskap; sålunda var nu det gamla
frälsestån-det förvandladt till en fullkomlig bördsadel. Adeln ställdes
under ledning af en landtmarskalk och indelades i tre klasser, af
livilka den första innefattade grefvar och friherrar, den andra
riksråds ättlingar, den tredje den öfriga adeln; härigenom fick
högadeln mest att säga på riddarhuset. Gustaf Adolf gynnade
adeln mycket, men så ställde han ock stora fordringar på detta
stånd och upptog deribland alle, som utmärkte sig i hvilken
riktning som hälst. Han fordrade, att hvarje adelsman skulle egna
sig åt statens tjenst och upplät åt adeln de flesta embeten i krig
och fred.
Krigsväsendet måste naturligtvis i så krigiska tider få en
hög utbildning. Både krigshären och flottan ökades betydligt i
styrka, den förra flerdubblades till storleken. Rytteriet underhölls
genom indelning1), och för fotfolket gjordes början till den
ständiga roteringen1). Krigshären fick en ny fördelning, uppställning
*) Med indelning menas anvisning af kronans gårdar eller räntor till
underhåll af krigsfolk, med votering den inrättning, att soldaterne uppsättas och
underhållas af jordegarne i landet, hvilka derför indelats i rotar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
