- Project Runeberg -  Lärobok i Sveriges , Norges och Danmarks historia för skolans högre klasser /
157

(1870) [MARC] Author: Clas Theodor Odhner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sida gaf honom anledning till klagomål: han ville nämligen på
grund af Tevsinska freden taga i besittning den del af Finnmarken,
som han ansåg Ryssland hafva afträdt till Sverige, men som i
sjelfva verket var ett gammalt norskt skattland. Andtligen var
den af Karl anlagda staden Göteborg en nagel i ögat på Kristian.
Både Karl och ständerna önskade högeligen fred med Danmark,
och de senare rådde till eftergifvenhet, men derom ville den gamle
konungen ej höra talas, så att ständerna måste bevilja, hvad han
fordrade i folk och gärder. Den sextonårige Gustaf Adolf var nu
faderns stöd och öfvertog det mesta af krigsbestyren.

Det nya kriget .emellan Sverige och Danmark, som blifvit
kalladt Kalmar-kriget, utbröt 1611. Danmark var vida bättre
rustadt till lands och sjös än Sverige, som dessutom hade två
andra krig att föra. Konung Kristian lade sig framför det väl
befästa Kalmar slott och belägrade detta, då Karl och Gustaf
Adolf ankommo med svenska hären och intogo ett befäst läger i
närheten. Här företogo de fiendtliga härarne fruktlösa stormningar
mot hvarandras läger; under tiden utförde Gustaf Adolf sin första
krigsbragd, i det han bemäktigade sig Danskarnas förrådsplats,
Kristianopel, i Bleking, men deremot kom Kalmar slott genom
befälhafvarens förräderi i Danskarnes händer. Detta harmade
Karl så, att han utmanade danske konungen till envig, men denne
besvarade utmaningen med plumpt hån. — På hösten afstannade
kriget; Kristian återvände till Danmark, Karl och Gustaf Adolf
begåfvo sig på färd till Stockholm, men den gamle konungen
sjuknade på vägen och dog i Nyköping, (d. 30 oktober) 1611.

Karl IX:s inre styrelse.

Få regenter hafva på så kort tid och under en sådan oro
uträttat så mycket för sina länder, som Karl IX. Nästan på alla
styrelsens områden har Karl ingripit med sin ordnande hand, i s
det han dels återställt sin faders förfallna inrättningar, dels skapat
nya. Han medhann dock endast förberedelser, och det var derför
han med en blick på den förhoppningsfulle sonen plägade säga:
ille faciet (han skall göra’t). I all ting rådförde sig Karl med
rikets ständer, hvilka från hans tid fingo ett regelbundet inflytande
på styrelsen; deremot försvagades rådets makt. På de lägre
klasserna stödde sig Karl förnämligast och kallades derför af adeln
»bondekonungen». Rättsväsendet förbättrades på flera sätt: all-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:12:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/octlisnod/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free