Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B. Medeltiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Menved hyllades utan motstånd till konung, och
konunga-mördarne dömdes fredlöse. De funno en tillflykt hos den norske
konungen, och såväl från Norge som från sina fasta borgar i
Danmark hemsökte de fredlöse sitt fädernesland med eld och
svärd. De gynnades i hemlighet af ärkebiskop Jens Grand, och
då konungen derfor satte honom i fängelse, belädes landet af
påfven med interdikt*). Erik Menveds krig med Norge och
Sverige äro redan omtalade. De ständiga krigen, i förening med
Eriks praktlystnad, ådrogo honom stora skulder, och för att
betäcka dessa, måste han pantsätta stora delar af riket till tyske
herrar, hvilka förtryckte folket och försvagade kronan. Så länge
den kraftfulle Erik Menved lefde, höll han de store inom
skran-korna, men när han 1319 aflidit, inbröt en tid af
elände öfver Danmark.
Återblick p& Medeltidens förra tidehvarf.
Jämför man de tre nordiska rikenas tillstånd under denna tid,
så iinner man, att Sverige utvecklade sig långsammare än Danmark
och Norge, och att dessa båda riken tidigt höjde sig till makt och
betydenhet, medan Sverige var höljdt i dunkel. Orsakerna härtill voro
dels den skarpa motsatsen emellan de båda hufvudstammarne Svear och
Götar, hvarigenom landets politiska och nationella enhet fördröjdes,
dels Sveriges geografiska läge, hvarigenom det var stängdt från
Vester-hafvet ocli uteslutande hänvisadt till samfärdsel med de på andra sidan
Östersjön bosatta råa finska och slaviska folken. Men sedan Sverige
från Folkungaättens uppstigande på tronen kommit till inre ordning
och trädt i närmare beröring med det bildade Europa, så tillegnade
det sig småningom en högre odling och upphann lätt de båda
grannrikena.
Konungadömet förblef i Norge ärftligt inom Harald Hårfagers
gamla berömda ätt, medan Sverige och Danmark efter de borgerliga
krigens slut öfvergingo till att blifva valriken, dock så att konungens
äldste son vanligen togs till hans efterträdare och ofta hyllades dertill
redan under fadrens lifstid. I Sverige tillkom det enligt
landskaps-lagarne Upsveame att välja konung vid Mora sten och deras lagman
att »döma honom till konungs», hvarpå han skulle rida sin eriksgata *)
och derunder mottaga de öfriga landskapens hyllning samt slutligen
*) Interdikt var en bannlysning, som drabbade hela landet och som medförde
inställandet af alla kyrkliga förrättningar.
*) E-riks-gata d. v. s. all-rikes-väg.
upplösning och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
