Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blindlyktan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
OBOTLIGA — OCII ANDRA
— Så! Nåväl! Tror Fina att jag fruktar
människor mer än gud?
Fina teg nu och tittade i golvet en passande
tid. Så såg hon med skymten av ett leende
upp igen:
— Ja, ja. Men vi ha väl alla varit unga en
gång — och pastorn med.
— Javäl. Men jag har aldrig gått på dans
och deltagit i lönnlig otukt.
Åter såg Fina ned framför sig. Och hon
tänkte:
— Nej, nej, må tro, det är väl där det
kniper, allra innerst!
— Och det vet jag även, fortfor pastorn, att
det här i detta fiskläge finnes åtminstone en ung
— ung människa, som heller aldrig är med på
dessa syndiga tillställningar eller dväljes i
mörkret. –
— Vem kan det vara? undrade Fina, men
innan hon hunnit fråga, var pastorn borta.
#
Det var lotsåldermansänkans dotter, pastorn
menat. På henne tänkte han mera, än han själv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
