Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stackars Julius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Å, seså, seså, vad du överdriver!
— Nej! Nej! Jag vet det. — Malin, — ja,
hon begriper sig på — på vad? Sitt kök, sitt
hus, sina lådor och skåp och ungar och pigor.
Hon är en mönsterkvinna, en mönsterhusmor, en
mönsterkommerserådinna! Hon borde minsann
ha pris, första pris på någon utställning för
dylika.
— Ja, visst, visst, instämde Hulda helt ivrigt.
— Men! — — Kommerserådet gjorde halt
och stötte spanskröret i gatan: — men aldrig
har hon förstått sig på sin egen äkta man. Aldrig!
Fröken Borgwall hade också måst stanna.
De voro nu helt nära Hargs bostad. Hon ville
till varje pris lugna honom, innan de skulle göra
sitt gemensamma inträde hos lilla fru Malin. Hon
viskade:
— Seså, seså, — stackars Julius!
Men då miste kommerserådet allra sista
spillran av besinning och väste:
— Ja! Stackars Julius, ja! Du skulle ha
gift dig med mig, Hulda! Det var en nedrighet
av dig, att du inte gjorde det. Hade du gjort det,
skulle du inte behövt kalla mig — stackars Julius!
— — —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
