Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var en kall septemberqväll året derpå;
höstvinden strök genom skogarne, regnet duggade
öfver det bleknande landskapet, och fjelltopparne
stodo insvepta i en grå dimma, då frun bultade
i taket åt sin man att komma ner. Han kom
och nu fick han veta att en lappgubbe ville tala
vid honom. Ej långt derefter inträdde der en
liten man, klädd i en luggsliten renskinnskolt,
kantad i sprundet och omkring halsen med
ljusblått vadmal och med en skinnrem omkring
lif-vet samt »piplufvan», en af blått vadmal med
röda ränder gjord mössa, i hand.
»Gud bevarra vyrrdig pastorrn (Lapparne
skorra ovanligt hårdt på r då de tala svenska).
Jag kommerr från Sintans Jacob och berr att
vyrrdig pastor ville far te honom och ge honom
Nattvarra.»
»Hvar är han?»
»Jo, här opp i fjellet — barra två mil
härr-ifrån — han håller på att dö — vyrrdig pastor
lår skynn sej, om han skall hinna.»
Rapellpreslen. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
