- Project Runeberg -  Nya Sånger från Norrland /
87

(1848) Author: Anders Grafström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

87

»Vi gå den ren, mitt barn!» — så modren svarar —
»Till honom närmare hvart steg oss bär;

»Men vägen räcker, medan lifvet varar:

»Till himlen är så långt, som det till: grafven är.»

Ormen och dufvan.

I meurt victime
Du doux regard, qui I’a .seduit.

Victor Hugo.

Ormen kan tjusa: så sägs det. När dufvan har sett i
hans öga,
Kan hon från honom ej fly, fast hon försöka det vill.
Omkring honom hon flyger på darrande vingar. —
Förgäfves!
Blixtrande ögat sitt rof följer och drager till sig.
Trängre bli ringarna jemt och mattare sväfvande vingen,
Tills hon, den arma, med ens störtar i tjusarens gap.

Tag i den bild jag dig ger, du ungdom, en varning
5 för lifvet:

Ögats. .begärelse. är .— minns det, — «en tjusande
orm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:42:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nynorrland/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free