Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
Han dröjer vid den bilden gerna qvar:
Den i hans bröst ett himmelskt minne väcker;
Och af de bästa blommor jorden har
En krans han knyter, och de trogna räcker.
Ett sekels fjerndel — ack; hur snabb-den flytt!
Ni det ej märkt. Ni glömt att räkna åren.
Ty Eder kärlek ej sitt>hiE förbytt:
Den är i hösten hvad den var om våren.
Skön är Er fest: den firas en gång blott,
Och äfven få den enda gången munnas.
Hvad sällhet Eder skänkts i år som gått
I dag af Eder glada: blick förkunnas.
Den rena låga, som ej tid förtär,
Ej lyckans vindkast böjer eller släcker;
Som trohet vårdar och som kärlek när, +
Till tacksamhet Ert »rörda hjerta väcker.
Den Laura, skalden sjöng, var ej en dröm:
Hon kom att blommor om hans lyra knyta;
I deras spegelbild på diktens ström
Sig sångens evigt klara toner bryta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
