Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
Med allt "hvad ljuft, hvad rent och mildt den klingat.
Dess strängar, af ett dödligt ämne spunna,
Ha brustit, men odödlig Sången lefver,
Som stämde dem: ej tiden den försvagar.
Och dessa dyra ord för Tron, som blickar
Mot korset opp — för kärleken, som andas
Till menskors väl — för hoppet, som i grafven
Ser blott en öfvergång, men ej etw mål, —
Ack, dessa dyra ord, som Han oss skref
Med pennan, fallen ur en Engels vinge,
De tecknas icke mera af Hans hand. —
Så samla då med tårfull blick, du Minne!
Din rikedom. — Den hädangångne gaf
Ett arf, som få af dödlige förunnats
Att ge en efterverld: bevara det! —
Tänk på hans ungdomssång: är den ej frisk
Och ung ännu, som den i går var sjungen?
Ej biter åldern på hans snilles” bilder.
På Menskans anlete — af honom måladt —
Förbleknar ingen färg i årens lopp,
Så länge himlens målning ej förbleknar
Och dagens duk är blå och qvällens skyar
Med purpur stänkas och med guldkant randas.
Tänk på hans Selma:- o, hur len hvar ton!
Hur mild, hur ljuf hvar känsla, som den väcker!
Vid denna krans af Sånger, tycks det icke
Som om en dufva hvilat vid hans hjerta,
Och läppen vidrörts af en näktergal? —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
