- Project Runeberg -  Nyländska folkseder och bruk, vidskepelse m.m. /
67

(1889) [MARC] Author: Anders Allardt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det andeväsen, som här har sin bostad, skalle deltagit i eller varit
apphofvet till det onda, det tror man namera ieke; ej häller föras
offren (vanligen salt och bröd) hit för att blidka denna ande, hvilket
de kanske förr i tiden åsyftat. Såtillvida vördar man badstugans tomte,
att man aldrig där går bullersamt till väga, äfvensom, att man söker
i alla afseenden iakttaga den största renlighet.

För att icke få från badstugan, slår man i Pyttis tre gån-

ger mot bad8tngougnen med badkvasten, innan den begagnas.

Allmogemannen tager vanligen efter alla större arbeten samt
alltid efter tröskning och linbråkning (= „brutningu) ett bad. Badstugan
blifver ock alltid allmogemannens läkare och talesättet: „hiälper int
brännvin o bastobad, so e e ti dedn", visar nogsamt, hvilket
förtroende man hyser till badet. Ofta nog bar detta förtroende varit i hög
grad menligt, ja någongång rent af lifsfarligt såsom t. ex. då man
engång förde en person, som insjuknat i kopporna, i badstugan,
naturligtvis med den påföljd att kopporna „slogo in“ och personen i
fråga dog.

Stallets trefnad göres beroende af vissa signerier och det är
icke så ovanligt att man får se såväl dörr som spiltor fullristade af
kors, infattade uti en cirkel, hvilka tecken blifvit anbragta under jul
och påsk, då husfadern sålunda gör välsignelsen synlig i tjära eller
krita. Ofta ser man individer af hök- och ugglesläktena uppspikade
öfver dörrar, gluggar och spiltor, emedan man uti dessa djur ser ett
slags skyddsmedel mot alt hemligt ondt, ehuru dessa fåglar i andra
fall äro afskydda.

När1 hästen om morgonen står svettig och utmattad i stallet,
tros maran hafva ridit honom. För att befria hästen från henne,
hänges i stallet skator (=„8tjåror) eller också upphänges omkring
spil-tan „marutoddar“ eller nmamboskar“ (äfven kallade „luft8kott“ eller
„väderbo“) d. v. s. en gran- eller björkgren med hopgyttrade kvistar.
För samma ändamål sättes en linhäckla på hästens rygg eller ställes
en spegel framför hans ögon. Mot maran begagnas ock följande:
framför hästen i spiltan uppspikas alla gamla almanackor eller slås
blott en sådan fast med en knif; skäror och saxar äro också goda
talismaner.

I Helsinge plägar man insätta en med kvicksilfver fyld gåspenna
i ladugårdströskeln.

Det säkraste sättet att befria stallet från maran anses dock vara

1 Jfr Album utg. af Nylänningar, IV.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:42:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nylsedbruk/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free