Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
namnen leder forskaren, kan icke ntan förtydning blifva en annan än
att här bygd bröts och bo sattes af svenskar, hvilka ännu voro
hedningar, som tillbådo samma gndar som deras stamfäder i Sverige, Norge
och Danmark, samt talade ett språk, som i ordförråd och
böjningsformer väsentligen var likt nordiska fornspråket, det är: var en
munart däraf*.
De finska ortnamnen, som förekomma här och där häntyda åter
därpå, att finnarne före svenskarne hit utsträkt kolonier längs
vattendragen — såsom det alltid sker vid nybyggens anläggning. Att
de bott här blott i enstaka grupper, därpå häntyder äfven den
omständighet, att hvarken historien eller folksagan vet att förmäla något
om, när och på hvad sätt de härifrån undanträngts.
Inne i de svenska socknarne äro ock de finska ortsnamnen i
vissa trakter mycket sällsynta och åtskilliga byanamn, härledda från
bryta (Bröttorp, Brutuböle) och rödja (t. ex. Rudom, Baggerud,
Rö-desby, Rödskog, Rådkila fordom Rudekijla m. fl.) tala för den
förmodan, att svenskar varit dessa bygders första upprödjare. Själfva
namnet Nyland angifver i och för sig, att svenskar här brutit bygd, ty
ännu i dag som är uppkallas ofta en nyupptagen åkertäppa med
namnet „nyland“ (= „nylånddu).
„De svenska nybyggena/4 — säger Freudenthal i ofvannämda
skrift — „voro i början spridda här och där långs kusten och först
senare under tidernas lopp flöto de tillhopa i ett sammanhängande
helt. Sägner iinnas, som bekräfta en sådan förmodan och på samma
gång förmäla, att nybyggarne till sitt försvar anlade borgar och
fasten, därifrån de äfven skola idkat sjöröfveri eller dragit ut på
vikingatåg. Såsom sådana vikinganästen betecknar sägnen Wisborg i
Pojo, Junkarsborg och Grabbacka i Karis, Raseborg i Snappertuna,
en fornborg i Helsinge på n. v. Borgs rusthålls ägor, Sibbesborg i
Sibbo och Borgbacken i Borgå, af hvilka alla än i dag synas mer
eller mindre ansenliga kvarlefvoru.
Tre bröder kommo enligt sagan till västra Nyland och bröto
där bygd; till östra Nyland kommo likaså tre bröder — tretalet är
ju i all folksaga ett heligt, ständigt återkommande tal — med sina
vikingaskepp. De buro namnen Helsing, Sibbe och Borg och bygde
sig borgar af jord och sten hvar och en på sitt håll. „Helsingu —
säger Freudenthal — „8log sig ned vid Botby viken i Helsinge
sok-ken, som efter honom fick sitt namn. Sibbe landsteg i nuvarande
Sibbo socken och bodde först på det ställe invid Sibbo ås mynning,
som nu heter Hitå och af allmogen förmenas fått detta namn däraf,
att han först hittade i land här, men sedan bygde han sig på en holme
i ån, nu Storängsholmen kallad, en väldig borg, där han länge hade
sitt tillhåll.–––––— Borg, den tredje af desse höfdingar, landsteg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
