Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Manne Hammargren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tradition, fördom och okunnighet där omgifvit supseden, har
kraft både långvarigt och ihärdigt arbete. En af dem, som
längst och mäst nitiskt deltagit i detta arbete och särskildt
sökt för goodtemplarorden vinna terräng inom
studentvärlden, är redaktör M. Hammargren i Uppsala, en af denna
ordens mäst inträsserade, intelligente och sympatiske
medlemmar.
Johan Emanuel (Manne) Hammargren föddes i Gideå,
norra Ångermanland, den 5 sept. 1863. Fadern var
kyrkoherden därstädes Carl Johan Hammargren; modern Hilda
Margareta Grape tillhörde en gammal, i början på
1600-talet från Tyskland hitflyttad släkt, hvars flästa manliga
medlemmar, son efter far, värkat som präster i det.
nordligaste Norrland. Fadern, en sällsynt ädel och
själfuppoffrande man, deltog i den Wieselgrenska nykterhetsrörelsen
och var i början af 1840-talet ordf. i Burträsks
nykterhetsförening i Västerbotten. Han föll offer för den tyfusfarsot,
som 1868 härjade Norrland i samband med en ytterligt
svår hungersnöd. Familjen flyttade några år senare till
Piteå, och Manne genomgick därvarande 5-klassiga lärovärk
1873—78. Hösten sistnämda år öfvergick han till Umeå
högre lärovärk, där han aflade mogenhetsexamen våren
1881. Samma år, i sept., inskrefs han som student vid
Uppsala universitet. Några terminer, med täta och
långvariga afbrott, hvarunder han innehade informatorsplats i
Ytterhogdal i Hälsingland, idkade han studier i ästetik,
litteratur- och konsthistoria samt modärna språk,
förnämligast franska och tyska.
Under senare delen af 1880-talet slog H. in på den
publicistiska banan, i det att han i Uppsala började en rätt
omfattande korrespondens till olika hufvudstadstidningar.
Från 1892 har han uteslutande ägnat sig åt
tidningsmanna-yrket. Han tog då anställning som redaktör af den
frisinnade och nykterhetsvänliga tidningen Arvika Allehanda, och
när denna ett par år senare uppgick i Arvika Nyheter, blef
han den sistnämdas redaktör, sedermera äfven dess
ansvarige utgifvare. Från okt. 1897 till °kt 1898 hade han
anställning som redaktionssekreterare i Gäfle Dagblad,
hvarefter han i några månader var redaktör och utgifvare af
Sollefteå-Bladet. Sedan 14 febr. 1899 är han
redaktionssekreterare i Uppsala Nya Tidning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
