Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. F. Broström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. F. BROSTRÖM 347
B. föddes i Bro socken i Värmland den 28 maj 1835.
Föräldrarna voro murarmästaren Jan Andersson och Maria
Carlson. Vid 14 års ålder inskrefs B. vid seminariet i
Karlstad samt aflade 1850 folkskollärare- och något senare
organistexamen.
Aret därpå blef B. folkskollärare i Nysund och 1 nov.
1855 i Warnums södra distrikt, där han värkade till
utgången af 1866. Den 1 jan. 1867 blef B. syssloman vid
Kristinehamns arbetsinrättning, en plats som han innehade i
elfva år. Under denna tid hade han åtskilliga
förordnanden vid Kristinehamns postkontor och tjänstgjorde
dessutom under två år som musiklärare vid Kristinehamns ällrn,
lärovärk. På uppdrag af en landstingskomité företog B.
1872 en fyra månader lång resa till Danmark, för att
studera ordnandet af fattiggårdar, och afgaf vid hemkomsten
en reseberättelse som trycktes.
Brs håg låg dock egäntligen ej åt detta håll, utan åt
tidningsmannabanan, hvilken han pröfvat på sedan 1872
såsom medarbetare i Värml. Allehanda i Kristinehamn. Denna
tidning jämte tryckeri inköpte han 1877 och har sedan dess
varit tidningens hufvudredaktör och utgifvare. Därjämte
startade han jämte några andra religiöst inträsserade
personer 1887 tidningen Ansgariiposten, som vunnit en efter
våra förhållanden betydande spridning. Han sålde
emellertid 1895 sistnämda tidning.
Som B. förfäktade frisinnade åsikter sökte det
förhärskande konservativa partiet i Kristinehamn länge hålla honom
utanför kommunalrepresentationen; men 1881 lyckades
platsens frisinnade och nykterhetsvänlige valmän insätta honom
bland stadsfullmäktige. Därmed var isen bruten, och B.
har sedan hedrats med flera andra kommunala
förtroendeuppdrag, såsom ledamotskap af drätselkammare, skolråd och
fattigvårds styrelse o. s. v.
Som frihandlarnes kandidat i valkretsen Kristinehamn,
Askersund m. fl. invaldes B. med stor majoritet i
majriksdagen 1887, och omvaldes på hösten till samma
förtroendeuppdrag, som han sedan utan afbrott innehaft.
B., som från 1891 varit suppleant i
konstitutionsutskottet, slöt sig först till folkpartiet och, sedan detta upplösts,
till liberala samlingspartiet. Då »riksdagens nykterhets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
