Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P. M. Åberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I\ M. ÅBERC; 265
och den ledande i platsens nykterhetsrörelse, åt hvilken
han förvärfvade både anseende och respekt. Ordens
framgångar i och omkring Trollhättan kunna till mycket stor
del skrifvas på hans konto.
Samma år han ingick i orden, blef Åberg sänd som
sin loges representant till storlogemötet i Stockholm. Där
vann han sådan uppmärksamhet, att han valdes till chefens
närmaste man, eller som det kallas, ordensrådgifvare. 1884
vid årsmötet i Östersund korades han till tredje mannen
i rådet eller till vice chef, och vid 1885 års
storlogemöte i Stockholm valdes han att intaga den plats, som han
sedan behöll till sin död, platsen som ordens kaplan.
Redan Åbergs inträde i goodtemplarorden var en
oskattbar gärning i nykterhetens tjänst, i synnerhet som
prästerna i allmänhet vid denna tid sågo hvad man kallar
den modärna nykterhetsrörelsen med allt utom blida ögon.
Det säges ock att åtskilliga ämbetsbröder uppmanat honom
svika goodtemplarfanan, men förgäfves; i stället lät han
gifva sig en framskjuten plats inom orden och drog sig
aldrig för att, då tillfälle gafs, föra nykterhetens och
goodtemplarordens talan med äran. Detta kunde icke undgå att
väcka en viss uppmärksamhet, och alldeles säkert är att
63-åringens nit om och varmhjärtade försvar för
goodtemp-larsaken skaffade denna både ett visst förtroende och icke
ringa respekt hos mången.
Och hur uppträdde han icke mången gång inom orden
såsom den där näpste oväder och stillade stormar. Vid
årsmötet 1884 stodo mot hvarandra två partier. Striden
mellan dem började vid chefsvalet, hvars utgång antagligen
skulle föranledt en separation om också icke af så
särdeles stort omfång, därest icke Åberg med offrande af sin
egen plats, uppträdt på ett sätt som tillvann honom allas
vördnad, kom de mest partiske att blygas och tvang cle
fräsande böljorna att lägga sig. Under den på sin tid rätt
bittra iskällardricksstriden var det han, som, då vågorna
reste sig som högst, genom sina förståndiga rättframma ord
göt ut den lugnande oljan öfver den kokande sjön. Och
när den s. k. religiösa frågan braktes fram sättande den
ene i harnesk mot den andre, då behöfdes vanligen endast
några hjärtevarma ord af den grånade gamle på
kaplansstolen, några ord som påvisade det skadliga i att gå till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
