- Project Runeberg -  Beskrifning öfver Värmland : afdelad i sex tidehvarf : tvänne under hedendomen och lika många under påfvedömet och lutherska tiden : jemte en kort inledning om landets läge, namn, vattendrag, bergsträckningar, skogar m.m. /
514

(1898) [MARC] Author: Erik Fernow - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - VIII. Om märkliga orter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

514 LUTHERSKA TIDEHVARFVET

7. Lungsunds eapell i Fernebo 1643

har blifvit bygdt 1643 och fick då strax tillika med Kroppa sin
egen kaplan, herr Hans i Sunstad, som blef afsatt 1649. Ar
1652 anhöllo socknemännen hos kungl. maj:t om någon hjelp
till klocka vid Långesunds kyrka i bergslagen, som för den
’ånga vägens skull till Kroppa efter både andliga och verldsliga
förmäns godtfinnande var uppbygd (Palmsk. M. S.). Detta
skall dock i början hafva skett af endast 15 matlag, ty en del
af de östra ville bygga i Bjurkärn. Förut hade Kroppapresten
stundom hållit gudstjenst under några aspar söder på
Lungsunds gård.

8. Bjurkärns ecapell till Carlskoga 1643.

Efter sägen är denna kyrka bygd samma år som
Lungsunds, hvarför ock en del, som bodde omkring Ullvettern ej
ville bygga i Lungsund, såsom hafvande beqvämare väg hit ?).
År 1651 förliktes sockneboarne vid tinget om, att "så mycket
skogsboarne kunde bevisa, att de kostat på moderskyrkan, så
mycket skulle dem återgifras till deras capells uppbyggande
vid Bjurkärn". Eljes lyder en gammal berättelse, att Carlskoga
prest stundom höll gudstjenst ur 1ler en björk, som stod, der nu
kyrkan står. Om berättelsen är sann, skall man ock förstdags
hafva börjat bygga kyrkan en fjerdedels mil längre i söder vid
Råberget, men det har gått dermed som det berättas om
Gunnarskog (sid. 181 not ”). Herr Zakris Ol. Sylvius var första
kaplan; drunknade 1668.

9. Morast skans i Jösse härad

började 1644 i Jan. månad byggas af Värmlands bönder
bredvid landsvägen till Norge och vid en elf 1 mil fråx Eda kyrka.
Denna skans blef väl befästad med blockhus, vallar. rundelar
och var så stor, att Hannibal Zeestedt gick för honom med
14,000 man, såsom vi vid Hannibalsfejden redan hafva
anmärkt. Men blockhuset eller någon annan byggning inom
borgen har varit 40 steg långt och 30 bredt?). Skansen lär
icke efter detta krig hafva någon gång varit i bruk.
Com
1) De skola ej hafva velat beqväma sig att gå till Lungsund, förrän de
blefvo dertill dömda af en kungl. commission, som stod i Flottuwa.

”) Detta har herr 0. Ullstam afmätt och berättat mig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:36:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyfernow/0532.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free