Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - III. Om folkets tillstånd och lefnadssätt samt landets beskaffenhet m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL NÄRVARANDE TID. 383
tande i Värmland !). Konungen lemnade rikets ständer del
deraf vid nästa riksdag och genom nådig skrifvelse den 3 Oct.
1727 landshöfdingen tillkänna, att ständerna ansett saken med
välbehag ”) samt lemnat i landshöfdingens frihet att härvid
ställa, som honom bäst syntes.
Denna herre lät därför den 13 påföljande utgå bref till
kronofogdarne att uppläsas å alla predikstolar jemte förteckning
på de socknar, der tjärbränneri komme att inrättas, samt gaf
instruktion, huru till en början verket skulle gripas an”), till
dess tillräckligt manskap från Kalmar län nästa vår framkom,
som om tjärbränneri egde nog förstånd att lära allmogen ?),
och till hvilkas skjuts och belöning konungen på ständernas
underdåniga tillstyrkan hade lemnat en summa penningar, på
det att värmländingarne ej måtte hafva något besvär af dem.
Landshöfdingen "förmodade och drog det goda ftörtroende till
allmogen, att de en sådan hans Kongl. Maj:ts nådiga omsorg
läte sig om hjertat vara och med all flit derhän arbeta, att
detta verk komme med första i fullkomlig gång så mycket mer,
som landshöfdingens förslag ej hade annat ändamål, än att
allmogen 1 Värmland, som eljes har svårt att utgöra sina
utskylder och skaffa sig födan, måtte hafva ett tillräckligt tillfälle
till deras utkomst". «Slutligen önskade denna herre allmogen
till detta verket en rik och ymnig välsignelse ”).
!) Hans skäl voro, att »här fins skog till öfverflöd, der årligen hugges
blockar, sågstockar och timmer till 1000:tal, och att allmogen således af sin
skog kunde göra sig tredubbel nytta, nemligen af sjelfva trädet, af tjäran och
af kolen, som qvarblifva i milan efter bränningen, hvilket allt herr baron och
landsh. tog i ömt öfvervägande för denna allmogen, som merendels sitter vid
magra sädeshemman och af skogen måste hafva sin förnämsta utkomst.»
2) Rikets ständer behjertade bland annat, »att Värmland nästan öfver
allt af innebyggare är så talrikt, hvilka dagligen förökas, så att hvarken
åkerbruket eller andra hittills idkade näringsmedel förmå dem länge uppehålla, ännu
mindre i förmöget tillstånd dem sätta, med mindre en slik inrättning briogar
dem i rörelse, hvilket för en måttlig möda och kostnad kan inom kort tid
tillskynda dem en ymnig vinst.»
3) Medan vintern, skulle hvarje bonde, som: betalte lagimans- och
häradshöfdingepenningar, i de anslagna socknarne uppbryta, hemföra och under skjul
lägga 8 lass ved af fururötter, furuqvistar eller feta lågor. Tjäran skulle stå
dem öppet att utan tvång sälja till hvem de ville.
4) Detta hade ständerna beslutit, emedan det var kunnigt, att, fastän
somliga i Värmland brände tjära, förstodo de dock icke konsten rätt såsom i
Näs härad, der långgrafvar och blåsbälgar nyttjades, hvarigenom tjäran ej så
fullkomligt utpressas, som der rätta tjärdalar äro inrättade.
5 Det exemplar, som upplästes i Kihls moderkyrka, förvaras der ännu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
