Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet före Hert. Carl Filips död - VI. Om krig i detta tidehvarf - VII. Om märkliga orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306 LUTHERSKA TIDEHVARFVET
högre grad aftogo, dem han förut så nitiskt uppoffrat till
fäderneslandets väl, fick han 1611, då han minst tänkte derpå, den
obehagliga posten, att k. Christian IV i Danmark med en
ansenlig armé infallit i riket!) och belägrade Calmar, hvaraf
detta krig äfven i Värmland fått namn af Calmarkriget. Kon.
Carl blef ändå icke försagd utan gjorde fienden åt den sidan
tappert motstånd ”); men, sedan han gjort goda
försvarsanstalter vid gränsen, vände han emot hösten hem och dog under
resan 1 Nyköping den 30 October.
Kriget fortsattes icke dess mindre och kon. Gustaf Adolf
fick der tillfälle att aflägga sina första läroprof. Men i rikets
dåvarande belägenhet räknade han fred för bättre än krig och
sände derför samma höst R. RB. och ståthållaren i
Vestergöthland, Erik Svensson Ribbing, till Norge att derom handla. Han
var ock der qvar en god tid, men när han icke kunde erhålla
de villkor, han åstundade, reste han året derpå tillbaks med
oförrättadt ärende ?).
Under det han ännu var qvar i Norge, föllo de norska
in på svensk botten och intogo i Juli månad 1612 3 härader
på Dahlsland. De försummade ej heller att göra försök på
Värmland, men der var då en ståthållare, som åtminstone i
sin tid knappt egde sin like hvarken på domstolen eller i fält.
Bo Ribbing uppbådade en man af hvarje gård i hela landet”) och
lägrade sig med dem vid gränsen, den han så försvarade, att
fienden kunde åtminstone intet hufvudsakligt uträtta till sin
fördel, innan en Öönsklig fred blef träffad i Knäred den 16
Januari 1613.
VII. Om märkliga orter.
Hela denna tid var Värmland deladt i två Syssel, det
östra och vestra. Till det östra räknades äfven något vester
1 K. Christian tog till krigsskäl, att kon. Carl bygt Göteborg och
kallade sig de Lappars konung m. m.
? Så utmattad han ock var af ålder, sjukdom och bekymmer, gick han
likväl sjelf fienden till mötes och angrep honom i sitt läger framför Calmar,
men mäste efter tappert motstånd vika och lemna staden i danskarnes händer.
Slottet fingo de strax derpå genom Christer Somes förräderi. I harm och
ifver utmanade kon. Carl den unga danska konungen till envigeskamp, fast
förgäfves. Härarne slogos sedan vid Ryssby flera dagar å rad, men i September
atskildes de lika utmattade å ömse sidor.
”) Han dog under hemresan den 22 October 1612 på Säby hos sin
broder, Bo Ribbing; men liket lär hafva blifvit hemfördt till Stora Dala i
Vestergöthland.
") ve Stjernm. Sv. G. Höfd. M. P. II. M. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
