Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet före Hert. Carl Filips död - III. Kort beskrifning öfver hertig Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270 LUTHERSKA TIDEHVARFVET
öfverhet ’). Då var hertigen 18 år och 7 månader gammal,
och från den tiden få vi anse honom såsom sjelfrådande och
myndig.
K K
Vänskapen varade någon tid orubhad emellan den nya
konungen och hert. Carl. Kriget fortsattes ännu på danska
sidan, och deri var ej hertigen obenägen att hjelpa sin broder
allt, hvad han kunde, oaktadt alla de uträkningar han nu redan
gjorde på hushållningens förbättring i sitt furstendöme. Han
följde den tappra och namnkunniga generalen Pontus de la Gardie
vid sidan i fält. De inföllo i Skåne med 11 fanor till fot och
7 till häst i October månad 1569 och härjade hela landet ?).
Sedan det var bestäldt, vände hertigen tillbaka hem och mötte
under vägen sin broder, konungen, vid Hvalsta i Vartofta och
Vestergöthland, dit konungen anländt med nytt manskap. Der
var han så nöjd med hertigens uppförande, att han tillbjöd
honom hela Dahlsland till förökning på sitt hertigdöme; men
hertigen var nog ädelmodig att icke taga tillbudet emot, utan
undanbad sig detta vänskapsprof..
Ett så godt förtroende borde icke gifva anledning till
någon misstanke om båda herrarnes vänskap; men icke dess
mindre utspriddes ett rykte om deras oenighet så vidt öfver
landet, att de hvar å sin sida funno sig nödsakade att
följande året 1570 genom öppna bref vederlägga det; och såväl
för att visa dess grundlöshet som ock för att ännu mera
förbinda sig sin broder i sina afsigter, förökade konungen 1571 den
29 Augusti hans hertigdöme med Vadsbo och Valla härader i
Vestergöthland, hvilka efter kon. Gustafs testamente förut hade
tillhört deras broder, prins Magnus, som nu var blifven
sinnessvag ”).
Men onda rådgifvare och mellanlöpare voro i denna tid
äfven tilll de der icke underläto att göra förtroendet kallt
1) Puffend. 1. cec. p. 445.
2) v. Dalin 1. ce. 8 4. Han lät på kyrkodörrarne i Skåne till en
åminnelse uppskrifva: Carolus dux, Gustavi regis filius vindice fato; liksom till
att så mycket längre tid göra sig förhatlig hos skäningarne.
3: Prof. Ekman. Värml. tv sitt ämne och i sin uppodl. Det skedde
dock med villkor, om icke hert. Maqnus blefve återstäld till helsan, och hert.
Carl skulle aldrig göra pretention på Sonneborgs slott i Livland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
