Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Påfviska Tiden - Påfviska Tidehvarfvet efter Digerdöden - VI. Om märkliga orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188 PÅFVISKA TIDEHVARFVET
tycks vara mera troligt. Kyrkan var af groft timmer bygd i
åtta hörn. Hon har icke namn af härad utan af Hara gård
och det derinvid liggande Hökeberget, så att hon rätteligen
heter Hökeshara kyrka, hvilket med tiden blifvit förändradt till
det, som nu talas ?).
+ Ny redkyrka har sitt namn i anseende tjll moderkyrkan.
När folket efter digerdöden kunde få prest, hafva de till mera
beqvämlighet för Dalbyorten, som låg så långt i norr, uppfört
denna kyrka midt emellan Ekeshärad och Dalby och samfäldt
brukat henne; och emedan här var en stor stom eller
prestgård, som i k. Gustafs tid tillföll kronan, så är troligt, att
denna någon tid passerat för moderkyrka och Elfdals
kyrkoherre här bott, till dess han i senare tider flyttat till Ekeshärad.
Vid Ny omtalas äfven utskärning af Klara elf såväl som
vid Ekeshärad och Dalby i förra tidehvarfvet. Kyrkan skall
hafva blifvit först bygd vid Munkebohl, flutit derifrån 1"/+ mil,
sedan blifvit uppbygd vid Vårnäs och åter utbruten samt flyttad
till annat ställe.
Här har lång tid varit många märken efter påfvisk
vidskepelse: ett rökelsekar, en offerkanna af metall, en liten klocka,
2 st. 4 alnars långa ljusstakar med bleckkronor i ändarne,
hvilka brukades att lysa för brudar: äfven flera sådana stakar
smalare men af lika längd, omkring hvilka vaxljus voro virade.
Här var ock S. Olofs bild”).
" Dalby redkyrka af trä är förmodligen näst Gillberga
och kanske Eda den äldsta i Värmland, som förr är sagdt.
Så var hon lång tid häradskyrka, ehuru hon låg i häradets
norra ända ?). Sedan och efter digerdöden halva munkar funnit
sin räkning uti att här stadigt vistas och utan tvifvel flera på
en gång, hvartill gafs god lägenhet och inkomst af
pilgrimsfärder, som årligen här förbi anstäldes till S. Olofs graf i
Trondheim "). Kyrkan hade många munkmålningar, hvarvid
besyn
1) Herr Ingemar Jonce, kyrkoherre, bekräftade ett ängsbyte emellan den
heliga kyrkan och en bonde 141535.
Herr Jon i Rangedal var prest i Sturarnes tid och blef sedan lutheran.
?) Anonym. M. S. 1683.
3) Dock äro 6 mil norr ut till Sandkällefors.
+, Pilgrimsfärder till Sanct Ols stad (så kallades Trondheim) voro af
den beskaffenhet, att söder om kyrkan på Dalby äng hafva munkar och andliga
vandringsmän hållit möte 2 gånger om året: Botvidsmessan den 28 Juli, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
