Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 32. Brevet från indiankvinnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
_ 354 -
- Barmhärtige Gud! Är det möjligt? utropade
Alfred; han är då vid liv?
- Utan tvivel, sir, svarade Malachias; och nu
skall jag lägga tillsamman hela brevet. Er broder
Percival har blivit bortförd av Argsinta Ormen och
hans band och har blivit medtagen till något ställe
ett hundra åttio mil västerut, och denna
underrättelse kommer från indiankvinnan, som tillhör
bandet, och vars liv blivit räddat genom er vänlighet.
Jag tror icke, mr Alfred, att någon vit person skulle
kunnat skriva ett brev mera tydligt och mera
ändamålsenligt.
- Jag håller med er, Malachias; men nyheten har
alldeles överväldigat mig, och jag är så upprörd av
glädje och sinnesoro, att jag knappt vet, vad jag
säger. Percival lever! Vi skola hava honom
tillbaka, om vi också måste gå tusen mil och slå två
tusen indianer. O, vad min mor skall bliva glad
häråt! Men vad skola vi göra, Malachias? Säg mig
det, jag beder er.
- Vi skola inte göra någonting alls, sir, svarade
Malachias.
- Ingenting alls, Malachias! sade Alfred
överraskad.
- Åtminstone ingenting för närvarande. Vi hava
fått underrättelse om, att gossen är vid liv. I alla
fall är det antagligt. Men indianerna veta
naturligtvis icke, att vi hava fått denna upplysning. Om de
visste det, skulle kvinnan genast bliva dödad. Nu,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
