Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 30. I strid med en puma. - Percival försvunnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 333 -
Martin. Vi skulle aldrig finna honom, utan endast
själva gå förlorade. Men det är i alla fall bäst att gå
in igen och säga, att vi skola försöka. Vi kunna
åtminstone begiva oss till skogsbrynet och ropa en gång
i minuten eller så omkring. Om gossen ännu är på
benen, så skall det vägleda honom till oss.
- Vi kunna tända ett furubloss, svarade
Malachias; det kunde ju möjligen vara till någon nytta. Nåväl
då, låt oss gå in och säga dem, att vi ämna begiva
oss åstad att söka efter gossen. Så länge mrs
Campbell vet, att vi leta efter honom, skall hon icke
förlora hoppet, och detta hopp skall uppehålla hennes
mod så länge, tills hon är bättre beredd på sin
förlust. Det låg mycket sunt förstånd och erfarenhet om
människohjärtat i denna anmärkning av Malachias,
vilken ehuru han visste, att allt sökande skulle vara
gagnlöst, likväl ej kunde besluta sig för att genast
utsläcka allt hopp i den nedslagna och ångestfulla
moderns sinne.
De gingo alltså in och funno mrs Campbell bittert
gråtande och stödjande sig på sin man och Mary. De
förklarade, att de skulle gå ut att söka efter gossen
och föra honom med sig hem om möjligt. Därefter
togo de tre eller fyra furubloss, av vilka de tände ett,
och begåvo sig till skogsbrynet, där de stannade två
timmar med facklan och ropade emellanåt. Men
snön föll så hastigt och kölden var så bitande, ty
vinden blåste friskt från norr, att de icke kunde dröja
kvar längre. De återvände emellertid icke till huset,
utan gingo in i sin egen boning att hämta sig och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
