Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Smultronblomman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 124 -
- Jaså, flytta de i morgon, John; vart taga de
vägen? frågade mr Campbell.
- Till skogarna, svarade John.
Tidigt följande morgon sågs Malachias Bone med
sin studsare på axeln och en yxa i handen vandra
tvärsöver den mr Campbell tillhöriga prärien och
åtföljdes av sin hustru, som gick böjd av sin börda,
vilken innehöll allt det gods den gamle jägaren ägde,
inknutet i filtat. Han hade kvällen förut lämnat
Martin det beskedet, att han skulle återkomma om
några dagar, så snart han hade skaffat sig ny
boningsplats, och att han då skulle uppgöra
köpekontraktet beträffande hans till mr Campbell avträdda
jordegendom. Detta hände strax innan de satte sig
ned till frukostbordet, och då märkte de, att John
saknades.
- Han var här för en stund sedan, sade mrs
Campbell. Han måtte ha smugit sig efter den gamle
jägaren.
- Intet tvivel om den saken, min fru, svarade
Martin. Han vill följa med honom och taga reda
på, var han uppreser sin wigwam, sedan vänder han
åter hit. Det är därför ingen nytta till att skicka
efter honom, ty vi veta verkligen icke, åt vilket håll
han står att finna.
Martin hade rätt. Två dagar efteråt visade sig
John ånyo och stannade nu lugnt hemma under en
hel vecka, fångande fisk i bäcken och övade sig med
båge och pilar, som han fått av Malachias Bone. Men
gossen tycktes vara mer tystlåten och mera begiven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
