Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXXIII. Elden är lös!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Två sergeanter ha hvardera 1,200 kr. i årlig lön, två andra 1,400,
fanjunkaren med personligt lönetillägg 1,800, verkmästaren 2,000, underlöjtnanten
2,000, löjtnanten 3,500 och chefen 6,000, de två senare med personligt
lönetillägg.
Så väl befäl som underbefäl erhålla dess utom fri bostad och vedbrand
samt manskapet, som är kaserneradt, fri mat och beklädnad.
Stockholms brandkår fördelas mellan de båda hufvudstationerna,
Johannis och Katarina (Tjärhofsgatan), så att på den förra finnas chefen,
underlöjtnanten, fanjunkaren, förste maskinisten, ett par sergeanter,
åtskilliga korpraler samt omkring 70 eller 80 brandkarlar, och på
Katarina station löjtnanten samt den öfriga styrkan. Hvarje månad
ombytes manskapet vid Katarina station.
Från Johannis station bestrides brandvakt vid Operan af en korpral, en
vice korpral och tre man, vid Dramatiska och Svenska teatrarne af lika många
korpraler samt två man. Vakten vid Södra teatern tages från Katarina station
och utgöres af en korpral och en man. Dess utom bestrides brandvakthållning,
då så erfordras, vid Djurgårdsteatern m. fl. ställen.
Kåren hade 1888 vid Johannis station nio och vid Katarina sex hästar.
Materielen har ständigt ökats. Redan 1875 inköptes den första ångsprutan,
från Merryweather & Sons fabrik i London, samt två sexton-mans sprutor från
Shand Mason & comp. i samma stad, en slangvagn till ångsprutan, en 2,025 fot
hampslang samt åtskillig mindre materiel, hvaribland en räddningslina för hvarje
polisvaktkontor. Denna materiel har sedermera oupphörligt ökats. Bland de
värdefullaste tillökningarna äro de mekaniska räddningsstegarne, uppfinning af
f. d. underlöjtnanten T. Een, samt den med namnet S:t Erik uppkallade, vid
Ljusne mekaniska verkstad förfärdigade sjöångsprutan, till hvars bekostnad
Stockholms stads brandförsäkringskontor skänkte 25,000 kr. Sprutan, som har
sin station nedanför rådhuset i Norrström, är en af stockholmarnes gunstlingar.
Formen är en vanlig ångslups, och efter tio minuters uppeldning framdrifves
den med nio knops hastighet. Sprutan gifver en vattenmängd af 2,000 kannor
i minuten.
Utom denna sjöspruta finnas tre landångsprutor, sjutton handkraftsprutor
samt öfver tjugu pytssprutor. Bokförda värdet af hela eldsläckningsmaterielen
var vid 1889 års början 124,496 kr. Hela inventarievärdet, med hästar,
kaserninventarier o. s. v. utgjorde 152,031 kr.
Vill man öfvertyga sig om, hvilken ordning råder vid en
brandstation i Stockholm i vår tid, huru manskapet där sysselsättes med
exercis och gymnastik samt öfningar i materielens begagnande, med
instruktionsläsning och arbeten på där befintliga verkstäder, m. m.,
skall man besöka den förnämsta hufvudstationen, palatset vid
Malmskilnadsgatans slut, närmaste grannen till Johannis kyrka. Där låg
förut Jakobs och Johannis församlings fattighus, sannolikt på samma
tomt, där S:t Örjans hospital i medeltiden var beläget. Det är stadens
tomt och den erbjuder godt utrymme, hög belägenhet samt gena, om
ock till en del branta utfartsvägar till Stockholms norra och östra delar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
