Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXV. I muséer och bland konstnärer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Nit, nit, nit!» låter det dagen i ända, då och då afbrutet af ett
vinstutrop. Slutligen äro alla vinsterna utdelade, men då är det också
lidet långt på eftermiddagen. Aftontidningarna ha icke hunnit med
att få in alla namnen, men de flesta stå dock i bladen.
Föreningsmedlemmarne studera dem med stor uppmärksamhet.
»Inte står mitt namn i afton», säger hr X., konstälskaren. »Vi
få väl se, om det ej kommer i morgon bittida. Det vore väl
besynnerligt, om jag inte skulle vinna i år häller.»
Morgontidningarna meddela vinstlistan hel och hållen. Hr X.
läser igenom den flera gånger. Han vill ej tro sina ögon. Hans
namn finnes icke bland de vinnande.
»Det är då outhärdligt», utropar han. »Jag har nu i flera års
tid uppmuntrat konsten med femton kronor om året och ännu har
jag inte vunnit så mycket som en liten Zorn en gång!»
De sextio äro belåtna och anse konstföreningen vara en högst
aktningsvärd inrättning, men ett par tusen påstå föreningen vara den
eländigaste tillställning som någonsin funnits. Vid dragningen 1889
kommer för första gången en ny anordning att tillämpas, hvarigenom
de vinnande kunna själfva och i den ordning särskildt utdragna
nummer utvisa välja bland de inköpta konstverken.
Stockholms konstförening stiftades 1832, hufvudsakligen genom grefve A.
G. Bielkes bemödanden, och hade till syfte att upparbeta allmänhetens smak
samt på samma gång bispringa konstnärerna genom att bereda afsättning åt
deras arbeten. Därför skulle föreningen anordna »sammanträden af konstälskande
och bildade personer till öfverläggningar i alla artistiska ämnen», göra
utställningar af ej blott yngre, utan äfven äldre konstverk samt köpa arbeten af
lefvande inhemska konstnärer och utlotta de inköpta bland föreningens ledamöter.
Denna verksamhet inskränkte sig sedermera alt mera till inköpet och utlottningen,
och det är först på allra senaste tiden och sedan föreningen undergått
omskapningen 1887 som föredrag hållits.
I föreningens början och ända till 1852 hade föreningen kostnadsfri lokal
i arffurstens palats. Mellan 1852 och 1868 begagnades dylik lokal i
konstakademiens hus, och sist nämda år flyttade föreningen in i atelierbyggnadsaktiebolagets
vid Kungsträdgården samt fick sin nu varande lokal, för hvilken
erlägges 3,000 kr. i årlig hyra.
År 1882 firade konstföreningen sin femtioårsfest och kunde omtala, att
hon under det halfva århundradet köpt 3,288 konstverk. Hon har ock utgifvit
föreningsblad i litografier, trägravyr och originaletsningar.
År 1887 sammansmälte Stockholms konstförening med Föreningen för
nordisk konst, hvilken verkat sedan 1858 och haft ända till 1,700 medlemmar.
Namnet vardt nu Sveriges allmänna konstförening, och verksamheten vidgades
genom kretsföreningar, i landsorten och anordningar af utställningar på de orter
där sådana finnas. Under 1888 var ledamöternas antal omkring 2,000. Årsafgifter
äro af två slag, à 15 kr., som 1888 utgjorde 1,427 stycken, och à 10 kr., som gick
till ett antal af 672, men året förut voro båda dessa klasser betydligt talrikare.
Under året anordnades fyra utställningar i st. f. den förut under flera år brukliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
