Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- II. Huru man bygger och bor i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förspända vagn. Det hela höjer sig icke på någon lämplig fotställning,
utan står omedelbart på plåttaket, utanför hvars ytterkant
bockhornen sticka upp i luften och bockbenen sprattla öfver gatan. Det
är något stort i det rent tokiga, men lyckligtvis ensamt i sitt slag
bland åttiotalets stockholmsbyggnader.
* *
*
Stockholm har många stränder, men blott en »strandväg». Det
har »Söder Mälarstrand» och »Norr Mälarstrand», två långa gator
på hvar sin sida om sötvattnet, barn af åttiotalet och vid dess slut ej
riktigt fullvuxna, och så finnas »Kungsholms strand» på den
stadsdelens östra sida och »Klara strand» midt emot. Strandvägen
sträcker sig endast efter Ladugårdslandsviken och hette först
Ladugårdslands Strandgata, en genom fyllningarna ut i vattnet mycket
dyrbar gata. Men med det historiska namnet försvann äfven
benämningen gata. Där luktar ännu sill, och kolstybb ryker från de
många kolgårdarne, tegelmjöl från tegelstenshögarne, men vägen är
bred, med både kör-, gång- och ridbanor, planterad med träd, en
riktig boulevard. Där ila spårvagnar och alla möjliga personfordon på
den långa, raka sträckan. Där byggas palats. Inom få år är
Strandvägen en af Stockholms förnämsta stråkvägar för den fina verlden.
I hörnet af den vägen och Styrmansgatan står ett under senare
delen af årtiondet färdigbygdt hus af mindre vanligt utseende.
»Hvad skall det bli för ett magasin?» sade mången under dess
uppförande. Man var i Stockholm icke van att få se så väl
iakttagna arkitektoniska förhållanden. Fönstren sutto alt för långt från
hvarandra, tyckte man, och fasaderna voro alt för litet utsirade. Man
gjorde jämförelse mellan detta enkla hus och de efter O. Ericsons
ritning strax bredvid, mellan Styrmans- och Gref Magnigatorna, kort
förut uppförda med gemensam fasad försedda byggnaderna som togo
sig så palatslikt ut med kolonner och rik utstyrsel öfver hela murytan.
Men huset med den enkla ytan vardt färdigt, och man måste
erkänna, att det är en byggnad som i allvarlig skönhet öfverträffar
det mesta man sett i Stockholm.
»Det är florentinsk stil», förklarade kännarne, ty bestämd, förut
stadfäst stil skulle det bestämdt vara. Åtskilligt florentinskt allvar och
kraft finnes nog i detta hus, kanske äfven något spansk arkitektur,
men en begåfvad ung konstnär, arkitekten G. Clason, har själfständigt
skapat det hela för att gälla i och för sig. Materialet är dock
icke så ursprungligt som det ser ut. Man tycker sig se en byggnad
af sandsten, men det är blott putsadt tegel. Vid afputsningen har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 21:32:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nyasthlm/0051.html
