Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - teorem ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
teo-ter
teorem /-e:in/ -et lärosats som man ställer upp för
att bevisa den
teoretiker /e:t/ en som sysslar med 1. håller sig till
teorier
teoretisera tänka ut förklaringar 1. forma planer
utan tillräckliga rön
teoretisk a. läromässig; tankemässig;
kunskaps-inriktad. ~ filosofi kunskapslivets filosofi (jfr
praktisk 8)
teori -n 1. genomtänkt förklaring
(orsakshärledning) av en företeelse 1. en (aldrig så
invecklad) helhet av företeelser, t. ex. Einsteins
relativitetsteorier. Har du ngn ~ om de
flygande tefaten? 2. tankemässigt
kunskapsämne i sakenlig sammanhängande
framställning, t. ex. ekvations^. 3. läran om
grundsatserna för en verksamhetsgren, t. ex. konst’–.
4. ~ och praktik lära och handling;
tankebyggnad och verksamhet; lära och
verkUg-het
teosof /teåså:f/, se teosofi
teosofi-n är (numer) ett slags filosoferande
religion med rötter i fornindisk tro bl. a.
tepig a. fjantig
tera- (en) billion, 10i2
terapeut /än:/ (3-stav.), pl. -er 1. (hist.) ett slags
ereniit(er). 2. en som ägnar sig åt att (med 1.
utan läkarutbildning) bota sjuka 1. vårda
tillfrisknande sjuklingar. 3. arbets^ tränar
sjuka, vanföra och åldringar i hemslöjd osv
terapi -n (sjukdoms)behandling; bot(vård)
terbium (kem.) ett sällsynt metalliskt
grundämne
terebint trädet Pistacia terebinthus, som man får
ett slags terpentin av. Mamres –-lund (Första
Moseboken 13:18; 14:13; 18:1)
tergit /tärgi:t/ ryggplåt (på leddjur)
teriak motgift. Tänk ut en tidens ~ (Karlfeldt)
1. term, pl. -er" (L terminus /är:/, pl. termini
’ägogräns; gräns; gränssten; råmärke’;
sedermera ’bestämning’) 1. bild (i form av
gränssten med 1. utan manshuvud) föreställande
den fomromerske gränsguden Terminus. 2.
(fack)ord; fackuttryck; fackligt namn; teknisk
~ (utpräglat) fackuttryck. 3. pl. (E terms)
ordalag. 4. pl. (E terms) villkor; grundval;
ståndpunkt (jfr terms of trade). 5. pl. (E terms)
anda; sätt. (4 och 5 är svåra att skilja åt.) S.
G:s kritik av min artikel hälsar jag med
tillfredsställelse. Jag tror att vi har anledning att
oftare diskutera ideologiska problem i ungefär
dessa termer. 6. i praktiska termer (E in
practical terms) så gott som; när det kommer
till kritan (jfr krita 3); (i neksats:) knappast. 7.
(log.) begreppskärnan i vart och ett av leden
(över-, under- och slutsatsen) i en slutledning,
(jfr quaternio terminorum). 8. (mat.) enstaka
storhet som utgör led i en serie (t. ex. a, a^y a^)
1. är skild från en annan storhet genom plus-1.
minustecken {i. tx.b\a + b - c. 9. i termer av
(E in terms of ’uttryckt i’) i form av; med
hänsyn till; i fråga om. en undersökning av
bilbälteslagens effekt i termer av personskador
och vårdtider
2. term, se termer
termagant (se Shakespeare, Hamlet 3:2 början)
1. trätoande; grälmakare. 2. argbigga. 3.
rytare; skränfock. Och jag tror inte att våra
^er klarar det heller (G. Unger)
termer’ pl. (hist.) (varm)badhus
termik /i:/1. värmelära. 2. värmeuppvindar
termin 1. tidsavsnitt före vars utgång ngt skall
ske. Uppbörds–. 2. tidsavsnitt (kortare än ett
år) fastställt för en viss verksamhets utövande
utan längre avbrott. Höst^ (vid läroanstalt
osv). Spel^ (vid teater). 3. mellanterminer
tidsavsnitten mellan terminerna (2). 4. se
terminsaffär
1. terminal /a:/ 1. ändstation; ändpunkt. 2.
station där man kan äntra flygets buss för att
komma till närmaste flygfält
2. terminal a. änd-; gräns-; topp- osv
terminaltid den tid då ett nyttofordon står
onyttjat; ståtid. Härigenom minimeras –en
terminlig a. varje termin skeende osv
terminologi-n facknamnskick (jfr
nomenklatur).
terminsaffär köpeavtal avsett att fullgöras först
vid en bestämd framtida tidpunkt
terminus, pl. termini L 1. gräns. 2. led i
slutledning. 3. uttryck. Jfr 1. term
terminus ante quem L sistgräns. Terminus post
quem non kan återges på samma sätt som
men den innebär inte detsamma. Om ~ för en
händelse är 1907, måste händelsen ha ägt rum
före ingången av år 1907, men om terminus
post quem non är 1907, kan händelsen ha ägt
rum före 1. när som helst under år 1907. De två
termerna är liktydiga endast om den angivna
gränsen saknar utsträckning på tidslinjen. I
regel nyttjas dessa termer på tal om gången
tid, och då kan man i stället för sistgräns säga
hitre gräns; men när det gäller kommande tid,
är sistgräns liktydigt med bortre gräns. {Främ-
349
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
