Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - sträng ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
StMtÖ
som går igen. Engelskans man som -en av
segmenten /m/, /æ/, /n/
3. sträng, se tåt
strävling streber
strävna bli sträv. I vägens vindar strävnade vårt
läte
strövherde nomad
strövis adv. passim
strövplundra marodera
1. stubb det som står kvar av grödan när den har
mejats
2. stubb, pl. -ar underkjol
stubin /i:/, pl. -er tändrör; tändtråd
stuck gipsmurbruk
stuckatur stuckarbete
stuckatör stuckarbetare; gipsarbetare
studentikos a., se burschikos
studera läsa (för att lära sig); undersöka;
forska
studei 1. undersökning. 2. utkast
studiemotiverad a. som vill lära sig ngt; som har
läslust; läshågad
studio, pl. -r 1. en konstnärs arbetsrum. 2.
film(inspelnings)ateljé. 3.
radiosändningslo-kal. 4. liten teaterscen; försöksteater. 5. film-,
konst-, musikstudiesällskap
studiosus, pl. studiosi L studerande; student
studium, studiet, pl. studier (L) 1. läsning 1.
iakttagelser för att lära sig ngt; forskning;
utforskande av ngt. 2. (särsk. i pl.) (lärd)
skolning; kunskapsinhämtande
stuert, se steward
stuff, pl. -er bergarts- 1. mineralprov (särsk. i
skådesamling)
stunt E påhitt; knep; slagnummer; konststycke
stuntman E(-) vågspelstvilling (t. ex. yrkesvan
forsfarare som utför forsfärd i film)
stupid dum
stupiditet dumhet
stupor L (med.) stelhet, känslolöshet, tanke- och
viljehämning
stuprörsbyxor jeans
sturig a. trumpen; tvär
styckebruk kanongjuteri
styckjom (föråldrat): i ~ i stycken
stygisk a. påminnande om dödsälven Styx
stylit pelarhelgon
stylo- G påle; pelare; stod
stylobat/a:/ (arkit.) pelarrot; underlaget som en
pelare står på. Jfr plint 1
styrax, se storax
styrkelig (E. Wellander) stimulerande
styver s. (föråldrat:) 1/2 öre
styvglätta appretera
styvhäfta kartonnera
Styx (i den fomgrekiska folktron:) älv i
dödsriket
stå: gå i ~ (da.) stanna av
stågöra -t arbete som man måste utföra
stående
stå(nd)fackla marschaU
ståstil (typ.) antikva
♦ståt = kryckeståt. För oss skall föras ~
(Karl-feldt)
*ståte, pl. ståtar sälhanne
ståtid terminaltid
1. sta<Ua s. 1. städjepenning. 2. anställning (som
dräng t. ex.) Er ~ är fast (Karlfeldt)
2. städ[ja v., prt stadde anställa. Städ mig till din
(Karlfeldt)
stä^jepenning det som betalas i förskott till en
tjänare för att göra avtalet bindande
städsel -n städjepenning
stäng -et 1. mängd av fisk fångad med stängnät.
2. det sättet att fiska. 3. de vid sådant fiske
nyttjade näten
stänkbord = skvättbord
stäpp, pl. -er^ (Kstep’) hedlandskap; regnfattigt
trädlöst lågland
stärbhus dödsbo
stätta anordning med trappsteg som gör det
möjligt att kliva över en gärdsgård
1 stäv, pl. -ar vardera av de mer 1. mindre
spetsiga ändarna av en farkost, företrädesvis
den främre, förstäven 1. framstammen
2. stäv -et traditionellt talesätt
1. stäva s. laggkärl med uppstående handtag,
företrädesvis nyttjat vid mjölkning
2. stäva v. 1. rikta stäven (åt ngt håll). 2.
tendera
3. stäva v. foga samman stavarna (laggama) när
man tillverkar ett laggkärl
stödblad blad ur vars veck en blomma 1. en
blomställning kommer fram. Honung från sex
söta blommir, ifrån hundra starrstråns ~
(Kalevala)
stödjare supporter
stödstrumpa supp-hose
stöp-et 1. stöpande; stöpning (se 1. stöpa). 2.
ämne 1. mängd som man stöper. 3. issörja;
snösörja; jfr uppstöp. 4. se kvicksilverstöp
1. stöpa v. 1. smälta och gjuta i form (metall,
legering osv). 2. tillverka ljus genom att
doppa vekar i smält talg, stearin osv. ~ ljus
336
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
