Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vältläggning - Vältning - Vänderot - Vändhake - Vändplog - Vändskiva - Värddjur - Värde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1874
Vältning — Värde
da åtgärder. Stockarnas hela
barkyta besprutas med zinkarsenat
eller DDT-gifter med hjälp av en
vanlig tryckspruta. De rullas sedan
upp i klosslagda vältor och
övertäckas antingen med mossa eller
med träimpregnerad papp.
Vält-läggningsmetoden behandlas mera
ingående i en särskild broschyr,
utgiven av Svenska
skogsvårds-föreningen. W. B.
Vältning. Vältningens uppgift kan
vara att finfördela jorden, dels att
packa den samman eller att bryta
skorpa. Finfördelning eftersträvas
vid tillredning av såbädd då kokor
kunna krossas med vältens hjälp.
Vältning efter sådd sker som regel
för att trycka den fuktiga jorden
intill fröna samt återställa dess
kapillära ledningsförmåga och på
så sätt säkerställa en jämn
gro-ning. Vältningen trycker även ned
mindre stenar så att dessa ej blir
till hinder vid skörden. På våren
vältas ofta höstvetefälten för att
bryta skorpa som uppkommit och
för att trycka jorden intill
växt-rötterna. Vältningens utförande
måste ske med hänsyn till jordens
beskaffenhet och dess fuktighet.
Då välten sammanpressar jorden
så att vattnet stiger mot ytan bör i
flera fall lättharvning följa efter
vältning så att ytan luckras och
vattenavdunstningen minskar. Hur
stark verkan av en vältning blir
beror i första hand på vältens
tyngd (se Vältar). Även
körhas-tigheten inverkar dock avsevärt.
Vid vältning med traktor är det
ej ovanligt att körhastigheten
hålles så hög att den avsedda
sammant ryckning en av jorden
aldrig hinner ske.
KIK.
Vänderot (Valeriana officinalis) av
familjen vänderotsväxter (Valeria-
naceæ) är en upp till meterhög,
flerårig ört med parbladigt delade
blad och små, rödlätta blommor i
toppställda, kvastlika knippen. Den
förekommer tämligen allmänt på
ängar, backar och stränder från
Skåne till Uppland, mest vid
östkusten. Till utseendet likartade men
något grövre äro V. salina och V.
excelsa, som gå betydligt längre
mot norr; de räknades förr in i
V. officinalis. Vänderoten är sedan
gammalt en betydelsefull
medicinalväxt, som nyttjas i lugnande
medel vid olika nervösa åkommor.
Dess medicinska användning
betingas av en flyktig olja, som
förekommer i hela växten, i synnerhet
i rötterna, och ger blommorna
deras egenartade, kvalmiga lukt.
D. L.
Vändhake i användning för löstagande
av fastfällt träd.
Vändhake, användes vid avverkning
för att vid behov vända stora
stockar, stolpar o. dyl. samt för att ta
loss fastfällda träd. O. E.
Vändplog, se Plog.
Vändskiva, se Plog.
Värddjur, se Parasiter
Värde. Vid driftskalkyler i jordbruket
blir det nästan alltid nödvändigt
att räkna med vissa värden på
olika varor. En och samma vara kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
