Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utbytesförmåga - Utegångsfår - Uterus - Utflockning - Utflyttning - Utfodring - Utfodringsförsök med husdjur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1814
Utegångsfår — Utfodringsförsök med husdjur
mycket ekonomisk, och små
an-anläggningar kunna med fördel
användas även i hemmen för att
göra hårt vatten mjukt och
därigenom spara tvättmedel. P. E.
Utegångsfår, se Fårraser.
Uterus, latinska namnet för
livmoder (se Könsorgan).
Utflockning. I en kolloidal lösning bär
varje partikel en liten elektrisk
laddning, som stöter bort andra
partiklar, vilka komma i närheten.
Denna laddning beror mestadels
därpå, att kolloiden avspjälkat
(avdissocierat) en viss mängd joner
med motsatt laddning. Om
disso-ciationen minskas — t. ex. genom
tillsats av syra eller salt och därav
följande joninbyte (se
Utbytesförmåga) avtager även
partikelladdningen. När man nått det stadium,
då laddningen ej längre har kraft
nog att stöta bort andra partiklar,
baka de enskilda partiklarna ihop
sig till större aggregat, som
avskiljas ur lösningen. Man säger då, att
kolloiden koaguleras eller
utfloc-kas. En viss elektrisk laddning är
alltså nödvändig för att kolloiden
skall kunna hålla sig i lösning.
Joner, som lätt avdissocieras, t. ex.
natriumjoner, öka laddningen och
därmed kolloidlösningens stabilitet.
Syror och kalksalter däremot
förorsaka ofta utflockning, därför att
väte- och kalciumjoner inbytas
kraftigt och sedan blott föga
avdissocieras. Sålunda koaguleras
mjölkäggvitan (mjölken ”skär
sig”) under inverkan av syra, t. ex.
om man tillsätter sur bärsaft eller
när mjölken självsurnar. —
Mark-kolloiderna böra helst föreligga
utflockade under inverkan av en
tillräcklig kalkhalt. De ge då
jorden en fördelaktig aggregat- eller
grynstruktur. Genom ensidig
gödsling med natriumsalter eller genom
vattning med havsvatten kan man
riskera, att kalken delvis
förträng-es ur kolloiderna. Aggregaten
kunna då sönderfalla till
enkelkorn-struktur och lerhaltiga jordar bli
därigenom benägna för
igenslam-ning och skorpbildning (se
Kolloi-dala ämnen, Struktur,
Utbytesförmåga). P.E.
Utflyttning, se Jorddelning.
Utfodring, se Husdjurens utfodring.
Utfodringsförsök med husdjur.
Försökens uppgift är att bedöma
näringsvärdet i och lämpligheten
såsom foder av olika foderslag samt
att studera fodrets inflytande på
djurprodukternas kvalitet. Sådana
produkter äro kött, fläsk, mjölk m.
m. — Vid dylika försök kunna olika
metoder användas. Tidigare
använde man sig ofta av periodmetoden,
varvid försöksdjuret under en
förperiod erhöll ett visst grundfoder.
Härefter följde den förändring i
utfodringen, som man önskade pröva,
och efter en viss övergångsperiod
kom den egentliga försöksperioden,
varvid man sökte avläsa utslaget
av foderförändringen. Därefter
följde efterperioden, då djuret åter
erhöll det ursprungliga
grundfodret. Med ledning av
avkastnings-resultaten från för- och
efterperio-derna sökte man beräkna vad i
genomsnitt avkastningen borde varit
i försöksperioden om utfodringen
även då utgjorts av grundfodret.
Härmed jämfördes sedan den
avkastning, som man verkligen fått
från försöksfodret. — En annan
metod, som ofta tillämpas vid
försök med både mjölkkor, hästar och
svin, är den s. k. gruppmetoden.
Vid försök med mjölkkor
uppställas då minst två grupper av kor.
I varje grupp användas vanligen
8—10 djur, vilket antal brukar
förekomma även vid försök med
andra djurslag. Grupperna
samman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
