Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rajgräs - Rajolplöjning - Ramkupa - Rams - Ramskopf - Randbarkning - Randgräs - Randiga jordloppan - Random - Randskog - Randterass - Ranunculus - Rapp - Rapportering - Raps
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rajolplöjning — Raps
1453
härdigt annat än i sydsvenska
kustbygder och eljest i varma
lägen upp till mälarbygderna. Torr
jord och torrt klimat passa ej
detta gräs. I Sydsverige och på
lämpliga ställen f. ö. kan man i ganska
stor utsträckning stödja på
ren-repe vid insådd till betesvall om
inhemska stammar användas,
såsom Svalöfs Viktoria och i
Mellansverige Valinge stam av denna
sort. På mindre säkra lokaler
måste renrepe tagas med endast i
begränsad mängd, 4—6 kg pr ha,
enär gräset annars genom sin
kraftiga utveckling första året lätt
kväver en del varaktigare
betesväxter för att sedan i många fall
helt plötsligt försvinna och lämna
marken mer eller mindre öppen.
Angripes lätt av snömögel. Där
gräset går till någorlunda säkert
kan det betecknas som det
intensiva jordbrukets förnämsta
betes-växt på grund av sin förmåga att
tillgodogöra sig riklig gödsling, ej
minst med kväve. —
Italienskt ra j gräs, borstrepe (L.
italieum), är ettårigt och användes
ibland tillsammans med tidig
klöver i ettåriga vallar i Sydsverige.
Gräset har en snabb utveckling,
varför det ger god första skörd och
riklig återväxt. B. W-n.
Rajolplöjning, benämning på
djupplöjning.
Ramkupa, se Bikupor under
Biskötsel.
Rams, getrams (Polygonatum
offi-cinale), efter de runda ärren på
jordstammen även kallad ”Salomos
sigill”, är en linjeväxt (familj
Liliaceae) med 30—50 cm hög,
kantig stjälk och avlångt äggrunda,
skiftesvis motsatta blad. De
vitgröna, rörformiga blommorna äro
välluktande och sitta ensamma
eller ett par tillsammans i
bladvecken; frukterna äro svartblå bär.
Rams förekommer i bergskrevor
och stenbackar tämligen allmänt i
hela landet utom i övre Norrland.
Närbesläktade är storrams eller
kungsrams (Polygonatum
multi-florum) som åtskilligt liknar
föregående art men är högre och
grövre och har trind stjälk samt 2—5
blommor på varje skaft. Man
finner den vildväxande i
lövskogs-bryn och lundar i södra och
mellersta Sverige; dessutom odlas den
ej sällan i trädgårdar. D. L.
Ramskopf benämnes en framåt
buktig (konvex) huvudprofil hos djur.
Ramskopf är typisk för vissa
häst-raser, ex. lippizanaren. Man skiljer
på nos- och pannramskopf
(fårhuvud), beroende på var profilen är
mest buktig. Motsatsen till
ramskopf är insänkt profil eller
gädd-huvud (se vidare Hästens
exteriör) . Dhl.
Randbarkning, se Barkning.
Randgräs kallas en som
prydnadsväxt odlad form av rörflen
(Pha-laris arundinacea forma picta)
med vitstrimmiga blad.
Randiga jordloppan, se Jordloppor.
Random, körning med tre hästar
spända framför varandra (se
An-spänning).
Randskog, se Mosse.
Randterass, se Lösa avlagringar.
Ranunculus är det latinska namnet
på smörblommesläktet (se d. o.).
Rapp, se Färg och tecken.
Rapportering, se Jakt, jakthundar.
Raps (Brassica Napus oleifera),
tillhör kålsläktet, Brassica, inom de
korsblomstriga växternas familj
(Cruciferae). Den är nära släkt
med och stamform för kålroten
(kallas stundom oljekålrot), från
vilken den skiljer sig genom en
vedartad, icke köttig rot. Rapsen
förekommer i två huvudformer,
höst- eller vinterraps, som sås på
hösten ena året och skördas
påföljande års höst, och vår- eller som-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
