Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Långtidspastörisering - Långulliga får - Lår - Lårsvulst - Läckespindlar - Läder - Läderhud - Lägda - Lägenhet - Läkarråd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Långtidspastörisering — Läkarråd
1177
Långtidspastörisering, se
Pastörise-ring.
Långulliga får, se Fårraser.
Lår, den del av benet, som har
lårbenet till underlag. Vid
exteriörbedömning tages beträffande låret
hänsyn till dess bredd, djup och
fyllnad. Bredden bedömes från
sidan, fyllnaden bakifrån. Djupet
bestämmes av muskelfyllnaden i
vertikal led (se Dubbellår). Dhl.
Lårsvulst, se
Lymfkärlsinflamma-tion.
Läckespindlar, se Spindeldjur.
Läder består av djurhud som
befriats från hår m. m. samt beretts
genom garvning. Alltefter de olika
slag av hudar som bearbetas och
de metoder som användas vid
garv-ningen får man mycket olika
produkter, från det grova sullädret
till det fina sämskskinnet. Av de
olika lagren i en hud är det enbart
läderhuden som kan förvandlas till
läder. Mellan hud och läder råder
stor skillnad i egenskaper. Vid
garvningen träder garvämnet i
förening med och omhöljer
läderhudens bindvävstrådar. Härigenom
hindras dessa att vid torkning
klibba samman. Huden bibehåller
därför sin smidighet. Samtidigt har
den i motsats till den ogarvade
huden fått egenskapen att ej ruttna
och att vid kokning ej överföras
till lim. Garvämne erhålles ur
finhackad ekved, eller ek- och
granbark, men även mineralsalter och
fett kan användas.
Läderhud, se Hud.
Lägda, se Linda.
Lägenhet. Åtskilliga fastigheter ha
icke ansetts nog betydande för att
få sig mantal åsatt i jordeboken.
De kallas lägenheter. — I den
officiella statistiken betecknas
bruk-ningsenheter med mindre än 0,25
hektar åker som lägenheter.
Läkarråd. På landet, där avstånden
äro stora och där sakkunnig hjälp
inte är så lätt tillgänglig som i
staden, ger ett sjukdomsfall gärna
upphov till oro och bekymmer,
även om det i sig själv är lindrigt.
När ett olycksfall inträffat eller
sjukhusvård av annan anledning
blir nödvändig, måste transporter
anordnas, som alltid äro dyrbara
och mången gång besvärliga för
den sjuke. Sjukvården är därför
på landet mer än i staden ett
ekonomiskt och socialt problem. Detta
kompliceras ytterligare av
svårigheten att finna en ersättare för den
sjukes arbetskraft. — Under
sådana förhållanden är
förebyggandet av sjukdomar genom
hygieniska åtgärder och personlig
hälsovård av den allra största
betydelse. Lantbefolkningen har av
erfarenhet lärt sig att själv sköta,
mindre skador och vanligare
krämpor. När likväl ett sjukdomsfall
inträffar, bör den .sjuke ha det så
ordnat, att han utan stora
uppoffringar kan låta sköta om sig och
under behövlig tid fullfölja
behandlingen.
Det är önskvärt, att
jordbrukaren och medlemmarna av hans
hushåll ha en sjukförsäkring.
Bekvämast och billigast får man
en sjukförsäkring, om man
ansluter sig till ortens erkända
sjukkassa (se Sjukkassa).
Medlemskapet häri medför åtskilliga
förmåner, som gjorts möjliga genom
stora bidrag från stat och kommun.
Även enskild försäkring kan
givetvis vara lämplig. När ett olycksfall
inträffat i arbetet och drabbat en
anställd arbetare, skall denne
enligt lag erhålla ersättning för
läkarevård och förlorad
arbetsförtjänst. — Arbetsgivaren kan
försäkra sina arbetare i någon försäk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
