Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lungpipning - Lungröta - Lungsjuka - Lungsäckar - Lungsäcksinflammation - Lungtuberkulos - Lungört - Lunnevads lantmannaskola - Lunning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lungröta — Lunning
1169
Detta ger upphov till ett pipande,
ibland brusande ljud, som givit
sjukdomen dess namn. Orsaken till
förslappningen i stämbandet är ej
säkert känd, men beror nog i de
flesta fall på förlamning i en nerv
i struphuvudet. Struppipning har i
vissa fall visat sig vara ärftlig.
Man har sett sjukdomen som följd
till en del infektionssjukdomar,
såsom kvarka och lungröta och efter
blyförgiftning. Behandlingen är
operativ. Dhl.
Lungröta är en smittosam, kruppös
lunginflammation hos hästen.
Sjukdomen var förr betydligt
vanligare än nu. Den är ganska
sällsynt numera, sannolikt beroende
på att vi nu i neosalvarsanet ha ett
effektivt botemedel. Sjukdomens
orsak är okänd. Lungröta börjar
med nedsatt foderlust, hög feber
och hosta. Sjukdomen
komplicerades förr ofta med affektioner till
lungsäckar, senskidor och hjärta.
Genom behandling med
neosalvar-san får sjukdomen ett kortvarigt
och lindrigt förlopp. Dhl.
Lungsjuka, elakartad, är en för
nötkreatur specifik lung- och
lung-säcksinflammation, som är ganska
allvarlig och dödlighetsprocenten
håller sig omkring 50. Lungsjukan
förorsakas av en mycket liten
mikroorganism. Inkubationstiden är
8—9 veckor. Sjuka djur visa
and-ningssvårigheter med hosta, som är
tydligt smärtsam. Djuren ha vid
sjukdomen hög feber. Enstaka
djur kunna i åratal stå som
smitt-spridare utan att själva vara
sjuka. Elakartad lungsjuka finnes
upptagen i epizootilagen (se d. o.).
Dhl.
Lungsäckar, kallas de mycket
tunn-väggiga och allsidigt slutna säckar,
i vilka lungorna ligga instjälpta.
Lungsäckens inre blad bekläder
lungan direkt, medan det yttre
bla
det ligger an mot bröstväggens
insida. Mellan de båda bladen
finnes en ringa mängd vätska,
pleura-vätskan. Dhl.
Lungsäcksinflammation (pleurit), se
Brösthinneinflammation.
Lungtuberkulos, se Tuberkulos.
Lungört (Pulmonaria officinalis), av
de strävbladiga växternas familj
(Boraginaceae), är en flerårig, 1—
3 dm hög ört, som tidigt på våren
blommar med i knippen ordnade,
först röda, sedan blåa blommor;
de äggrunt hjärtlika rosettbladen
utvecklas först efter blomningen.
Lungört, som är tämligen allmän
i lundar i södra och mellersta
Sverige, var förr medicinalväxt
(ansågs bota lungsjukdomar). D. L.
Lunnevads lantmannaskola är
tillsamman med folkhögskola belägen
invid Sjögestads järnvägsstation
på linjen Linköping—Mjölby med
16 km:s avstånd till var och en av
dessa städer. Lantmannaskolans
undervisning bedrives vid en
årligen återkommande vinterkurs (se
Lantmannaskola). Kursen tager
vanligen sin början i slutet av
oktober och slutar i början av april.
Lunning kallas hopsläpningen av
timmer till lastbänkarna. Den sker
i regel med häst och lunnkälke —
en lätt ofta obeslagen kälke — på
vilken stockarnas rotändar björnas
fast. Toppändarna få släpa efter
kälken. I allmänhet tages 1—5
stockar i varje släp. Under de sista
åren ha många nykonstruktioner
framkommit. Bland dessa förtjänar
Alundakälken att uppmärksammas
för sin förmåga att ”flyta uppe”
på snön (se fig. på nästa sida). —I
oframkomlig skog ävensom i
värdefulla, ömtåliga bestånd utföres
lunningen helt eller delvis för hand.
I södra och mellersta Sverige har
gummihjulskärror kommit till
användning i viss utsträckning och
74 — Nya Lantmannens bok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
