Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordtrötthet - Jordvatten - Jordvätska - Jordärtskocka - Journal - Judekörs - J. U. F. - Julkaktus - Julros - Julstjärna - Jungfrufödsel - Jungfrun i det gröna - Jungfruvin - Jutsk ras - Jutska hästen - Juver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jordvatten — Juver
903
djur på de grödor det gäller. Så
är t. ex. fallet med
klövertröttheten, där det är en anrikning av
klöverrötans svamp samt av
klö-vernematoderna. Då
stråsädestrött-het inträder, är det ofta utökade
angrepp av rotdödare. En annan
orsak till jordtrötthet anses vara
ensidig utsugning av jorden och då
särskilt av jordmånslager, till
vilka den ofta återkommande växten
har sina rötter koncentrerade.
Åtskilliga andra teorier om orsaken
till jordtröttheten ha uppställts,
och bl. a. har man velat göra
gällande, att den beror på vissa
ensidiga förändringar i
bakterieflo-ran vid upprepad odling av samma
växt.
Bästa sättet att motverka
jord-tröttheten är en väl planlagd
växtföljd, där olika grödor
omväxla regelbundet.
Ew. Å.
Jordvatten, se Markvätska.
Jordvätska, se Mark vätska.
Jordärtskocka, (Helianthus tuber
o-sus), se Köksväxtodling.
Journal, se Bokföring.
Judekörs, se Blomsterodling, Perenna
blomsterväxter.
J. U. F., se Ungdomsrörelser.
Julkaktus, se Blomsterodling,
Rums-växter.
Julros, se Blomsterodling, Perenna
blomsterväxter.
Julstjärna, se Blomsterodling,
Rums-växter.
Jungfrufödsel, se Partenogenes.
Jungfrun i det gröna, se
Blomsterodling, sommarblommor.
Jungfruvin, se Vildvin.
Jutsk ras, se Nötkreatursraser.
Jutska hästen, se Hästraser.
Juver, mjölkkörteln hos husdjuren.
Kojuvret delas genom en
längsgå-ende skiljevägg i två halvor, som
var och en består av två juverfjär-
Längdsnitt genom den ena hälften av
juvret av en ko.
dedelar. Varje juverfjärdedel
mynnar genom omkring 10
mjölkgångar i en stor mjölkcistern, som
ligger ovan spenbasen. I spenen finns
den s. k. spencisternen och denna
mynnar i den trånga
spenkana-len. Varje juverfjärdedel har sin
spene. Övertaliga spenar
förekomma ibland. Extra juverdelar finnas
då också som regel. — Stojuvret
har också en skiljevägg och är
således delat i två halvor. Varje
halva består av två körtelavdelningar,
men endast en spene finnes på
varje juverhalva. Varje spene har i sin
spets två intill varandra belägna
öppningar för de skilda
spenkana-lerna. Får och get ha på varje
juverhalva en spene. Suggans juver
består av 5—8 från varandra
skilda avdelningar på varje sida. Tiken
har 4—5 avdelningar på varje sida.
— Juvret består i stort sett av två
vävnader, den mjölkproducerande
(parenchymet) och stödjevävnaden
(bindväven). Hos nötkreaturen
varierar juverformen med bl. a. ras,
ålder, mjölkningsförmåga och
tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
