Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hönssjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
780
Hönssjukdomar
liknande massa. Djuren synas dock
i allmänhet inte lida nämnvärt
härav. Behandlingen består i
upprepade ingnidningar av ben och tår
med 20-procentig kolloidal
svavelsalva. — Parasiter i luftstrupen
orsaka gapmasksjuka hos
små-kycklingar. Det är här fråga om
en rundmask, vilken hos hanarna
har en längd av 2—6 mm och hos
honorna 5—20 mm. Det mest
iögonenfallande symtomet är
höggradiga andningssvårigheter. Djuren
andas med öppen näbb, nysa och
hosta. Ofta insjukna ett flertal
djur i samma kull samtidigt. I
smittade besättningar är det
viktigt att den hygieniska standarden
höjes och att allt nedsmittat (även
redskap och dylikt) var 4:de—5:te
dag översköljes med kokhett
vatten. Angående äggledarparasiter se
äggledarinflammation här ovan. —
Kannibalism hos höns är en
sjukdom eller abnorm drift, varvid
djuren hacka sina kamrater
framförallt i gumpen, så att stora
blödande sår kunna uppstå. Genom
dessa kunna sedan stora delar av
bukhålans organ ryckas ut.
Hönsbesättningen bör noga observeras,
om något misstänkt yppat sig. Djur
som hacka eller som bliva hackade
böra genast avlägsnas ur
besättningen, då lusten att hacka eljest
lätt sprider sig till flera djur. Svårt
skadade djur böra slaktas. Lättare
skador behandlas med påpensling
av trätjära eller dylikt.
Många gånger är kannibalism
bland hönsen ett uttryck för en
bristsjukdom vilken kan hävas
genom tillförsel av mangansalt,
horn- eller klövmjöl.
Kannibalismen förebygges i
möjligaste mån genom en allsidigt
sammansatt foderstat, genom en icke
alltför riklig utfodring samt, om
så erfordras, genom att djuren
beredas nödig rörelsefrihet genom
utegång även under den kalla
årstiden. — Gikt är en mycket
vanlig ämnesomsättningssjukdom,
vid vilken urinsyra avlagras i
olika organ i kroppen: njurar,
bukhinna, lever, hjärta, leder
osv. Till skillnad från
människans gikt är sjukdomen oftast
akut och leder ofta till döden.
Symtomen äro föga
karakteristiska : slöhet, diarréliknande
flyt-ningar, skrumpnande och
svartnande kam samt ibland hälta.
Sjukdomen uppträder mest under den
kalla årstiden och står i samband
med för stark utfodring med
spannmål (slösäd, spillsäd),
förkylning, A-vitaminbrist i
foderstaten eller foderförgiftningar
(t. ex. mögelförgiftning, vissa
saltförgiftningar). — Rachitis
(engelska sjukan) är en
ämnesomsättningssjukdom hos kyckling, vid
vilken djuren bli slöa och bleka, få
bensvaghet och abnormt böjda tår.
Sjukdomen förebygges och
behandlas med D-vitamintillskott till
fodret. — Förgiftningar förekomma
inte sällan hos höns och ha de
mest skiftande orsaker: skämt,
mögligt eller eljest mindervärdigt
foder, rått- eller kråkgifter av
olika slag, vissa målarfärger,
konstgödsel, koloxid från kaminer,
Kyckling lidande av rachitis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
