Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gödsling - Gödslingens ekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gödslingens ekonomi
635
delse för tillförseln av växtnäring
belyses genom nedanstående i
”Göd-ningslæren” (1943) av Karsten
Iversen anförda gödslingsplaner
för en egendom, som i genomsnitt
pr hektar lämnar en skörd av
4.500 fe. I de här nedan anförda
exemplen har sålunda på
stallgöds-lad jord all stallgödsel och urin
givits till kålrötter och foderbetor.
Dessutom har räknats med att det
i stallgödsel och handelsgödsel
skall lämnas full ersättning för de
mängder fosfor och kalium, som
bortföras med grödorna. Exemplen
visar, att medan man vid
stallgödsling blott behöver 400 kg
superfosfat och 500 kg kalisalt pr
hektar i en åttaårig växtföljd, så
behövs det resp. 1.600 och 2.000 kg
pr hektar, då ingen stallgödsel
gives. A. E. o. G. 8.
avtagande avkastningens lag).
Bägge lagarna kunna sägas
behandla utnyttjandet av olika
växt-faktorer. Olika växtfaktorer äro
t. ex. växtnäringsämnena
fosforsyra, kali, kalk och kväve samt
sådana begrepp som ljus, fuktighet
och värme. — Minimilagen
uppställdes först av den tyske
kemisten Justus von Liebig (1803—
1873). Enligt denne är det den
faktor som är sämst företrädd,
dvs. som befinner sig i minimum,
som bestämmer skördens storlek.
Om en jord innehåller kväve i
tillräcklig mängd för en skörd på
endast 2 ton per ha, men fosforsyra
tillräckligt för 3 ton per ha och
alla andra växtfaktorer nog för
ännu högre hektarskörd skulle
skörden enligt minimilagen ej
kunna bli större än 2 ton. Kväve-
Växtföljd Hela produktionen utfo rdras= stallgödslad jord Hela produktionen säljes= icke stallgödslad jord
Salpeter Superf. Kalisalt Salpeter Superf. Kalisalt
1. Höstsäd 300—400 — — 300—400 200 200
2.. Kålrötter 0—200 200 100 800—1000 400 400
3. Korn 0—100 — — 100—200 200 200
4. Foderbetor 0—200 200 200 800—1000 400 400
5. Havre 0—100 100—200 200 200
6. Korn 100—200 — — 100—200 200 200
7. 1. års vall — — 200 — — 400
8. 2. års vall 0—200 — — 0—200 — —
Totalmängd handels-
gödsel pr hektar .... 400—1400 400 500 2200—3200 1600 2000
Gödslingens ekonomi. Hur en
gödsling betalar sig beror på storleken
av den skördeökning som
åstadkommes men också på vad
gödslingen kostar och hur mycket
skör-deökningen är värd. En viss
betydelse har också det merarbete som
kräves för att bärga den större
skörden. Angående
skördeökning-ens storlek ha tvenne ”lagar”
uppställts, nämligen minimilagen och
jordproduktivitetslagen (eller den
tillgången skulle ju ej räcka för
större skörd. Hur mycket av
övriga växtfaktorer som än tillfördes
skulle skörden stanna vid 2 ton.
Tillförseln av enbart kväve skulle
efter hand kunna öka skörden till
3 ton men ej längre. Härefter
skulle nämligen fosforsyran
befinna sig i minimum. Vidare
skördeökning kunde då endast
åstadkommas genom tillförsel av fosforsyra.
Minimilagen har brukat illustreras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
