Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Föreningsrörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Föreningsrörelse
555
hela Norrbottens län (år 1911) och senare tillkom bl. a. Mjölkcentralen,
Lantmännens M jölkförsäljningsförening (se d. o.) i Stockholm år 1915.
Samarbete mellan jordbrukskassorna upprättades omedelbart vid starten
år 1916 genom bildandet av centralkassor. Det bör kanske här nämnas, att
jordbrukskasseorganisationen bildades på grundval av ett riksdagsbeslut av
år 1915, enligt vilket bl. a. bestämdes, att organisationen skulle bestå av två
led: jordbrukskassor och centralkassor.
Den utveckling de ekonomiska föreningarna undergått från 1880-talet till
slutet av 1920-talet var på sitt sätt framgångsrik och betydelsefull. Dock var
den ej av sådan karaktär, att den skulle varit tillräcklig för att bygga upp
de jätteorganisationer, som prägla de nutida förhållandena. Det, som
hämmade utvecklingen före 1930, var framförallt det ringa samarbetet
föreningarna emellan, samt att föreningarnas kapitalbildning i flertalet fall var
ordnad på ett synnerligen bristfälligt sätt. De senare medförde under krisen
efter första världskriget särskilt stora svårigheter.
Den snabba utveckling, som den ekonomiska föreningsrörelsen genomgått
under 1930-talet, och vilken fortsatt i tämligen oförminskad takt, utlöstes
genom jordbrukskrisen i slutet av 1920 och början av 1930-talet. Inom
ledande jordbrukskretsar hade man redan på 1920-talet kommit underfund
med, att jordbrukets ekonomiska möjligheter i mycket voro beroende av
effektivt samarbete jordbrukarna emellan, och att detta samarbete ej fick
inskränkas till de lokala föreningarna utan såvitt möjligt borde omfatta hela
landet.
Sveriges Allmänna Lantbrukssällskap, som redan tidigare i vissa
avseenden varit ett slags centralorgan, genomgick år 1929 en omorganisation,
vilken innebar, att förutom enskilda jordbrukare även ekonomiska föreningar
kunde inträda såsom medlemmar i sällskapet. Genom denna omorganisation
möjliggjordes initiativ från sällskapets sida att samla de redan existerande
föreningarna och ordna samarbetet dem emellan samt verka för ökad
anslutning bland jordbrukarna till de lokala föreningarna. Inom sällskapet bildades
för detta ändamål sektioner för olika branscher och resultatet av dessa
sektioners verksamhet blev bland annat att följande riksorganisationer bildades:
1932 Svenska Mejeriernas Riksförening (se Mejeriernas Riksförening,
Svenska; Mejeriförbund; Mejerifusion och Mejeriförening),
Svenska Ägghandelsförbundet (se Ägghandelsförbundet, Svenska, samt
Äg g central),
Sveriges Skogsägareföreningars Riksförbund (se
Skogsägareför-eningar).
1933 Sveriges Slakteriförbund (se Slakteri förbund, Sveriges, samt
Slakteriförening).
1934 Riksförbundet Svensk Frukt (senare 1939, Sveriges Frukt- och
Trädgårdsodlares Riksförbund och ännu senare, 1942, Sveriges
Trädgårdsodlares Riksförbund, se Trädgårdsföreningar).
Det bör framhållas att statsmakterna även voro intresserade i bildandet
av dessa riksorganisationer och för ändamålet lämnade anslag till
medlemsvärvning. Man menade nämligen att jordbrukarna borde lämnas hjälp till
självhjälp för att kunna klara de rådande krisförhållanden. 1930 hade
jordbrukskasseorganisationen undergått reorganisation och utvidgning (Svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
