Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flytgräns - Flytjord - Flyttfåglar - Flåhackor - Flåhackning - Flått - Fläckfeber - Fläckskorv - Fläder - Fläktar - Fläskkvalitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
458
Flytgräns — Fläskkvalitet
Flytgräns, se Plasticitet.
Flytjord, se Jordarter,
Flyttfåglar, de fåglar, som flytta till
sydligare länder under den kalla
årstiden. Åtskilliga av våra fåglar
flytta endast till sydligare delar av
landet och böra därför anses
såsom flyttfåglar, ehuru de dock
sällan räknas dit. En del fåglar flytta
periodvis endast kortare sträckor
och dessa bruka benämnas
strykfåglar. Dit räknar man t. ex.
kråkan. Fåglar som stanna på en
trakt hela året om kallas
stannfåglar. Flyttfåglarna färdas
vanligen vissa bestämda stråk och dessa
ha särskilt under senare år varit
föremål för mycket intressanta och
upplysande studier. Då våra
flyttfåglar i många fall fångas och
dödas i massor i sydligare länder,
har man sökt ernå internationella
överenskommelser om vissa
inskränkningar. Under världskrigen
ha dessa dock i hög grad
försvårats. Lü.
Flåhackor, se Hackor.
Flåhackning. Vid nyodling av mark
som ej kunde plöjas, användes förr
flåhackning allmänt för att flå av
yttorven. Torvorna skulle
ordentligt lösgöras från marken och
vändas upp och ned. De naturliga
slåt-terängarna befrias genom
flåhackning från tuvor och dylikt som
kan hindra slåttern. Även vid våra
dagars beteskultur användes
flåhackning för att jämna marken.
Flått, insektsfamilj, se Fästing.
Fläckfeber, anasarka, uppträder som
följdsjukdom till framförallt
kvarka men även andra
infektionssjukdomar hos häst. Symptomen äro
svullnader på kroppen som
ansväll-da ben, svullet huvud
(”flodhästhuvud”) och ansvällning under
buken. I öra, näsa och hud uppträda
småblödningar (därav namnet).
Andra symptom äro sväljningssvå-
righeter, lungaffektioner,
illaluktande utandningsluft, feber. Fallen
få tämligen ofta dödlig utgång.
Tillkallad veterinär ombesörjer
se-ruminsprutning och annan
medika-mentös behandling. Dhl.
Fläckskorv, svampsjukdom på hallon.
På skott samt skaft av blommor
och blad uppstå fördjupningar med
purpurröd kant. Bären bli saftlösa
och gråaktiga. De gamla skotten
och de svårast angripna årsskotten
böra borttagas genast efter slutad
bärskörd och brännas. Besprutning
med bordå- eller svavelkalkvätska
bör utföras efter gallringen samt
på våren före lövsprickningen och
ånyo före blomningen. Th. Lfs.
Fläder, se Medicinalväxter.
Fläktar, se Transportfläktar.
Fläskkvalitet. Fläskets kvalitet
be-dömes allt efter den uppgift det
har att fylla vid matlagningen. De
husmödrar finnas, som önska ett
fett fläsk från tyngre svin, andra
åter önska ett magrare, köttigare
sådant från lättare svin. Det fläsk,
som i ena eller andra fallet bäst
fyller sin uppgift, har bästa
kvaliteten. Beträffande det köttiga
fläsket från lättare svin, de s. k.
baconsvinen, utarbetades under den
tidigare exporten av bacon till
England en bestämd norm för
kvaliteten av detta fläsk. Denna norm
innebar bl. a. att svinen skulle
slaktas vid 85—90 kg:s vikt; att
ryggspäckets tjocklek helst borde
ligga mellan 3,2—3,8 cm; allt efter
späcktjockleken indelades fläsket i
olika klasser; att späcket borde ha
en klar, vit färg, samt fast
konsistens. Löst oljigt fläsk rubricerades
såsom sekunda vara. Vidare skulle
späcket vara homogent i färg och
konsistens. I övrigt önskades god
längd på fläsksidorna. Bukväggen
borde vara väl utvecklad och vid
nämnda vikt ej understiga en
tjocklek av 3,2 cm samt vara fast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
