Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Brytningen mellan nytt och gammalt - 14. Radikala folkrörelser — Kommunistvågen stiger och sjunker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för blandningen av nytt och gammalt. Då förslag att bilda
en modern fackförening inom byggnadsfacket i Kanton, där
arbetarerörelsen kommit nästan längst, diskuterades på ett
stort möte, kom en av de närvarande med den intrikata
frågan, hur byggnadsgillets gud väl skulle ställa sig till
den nya föreningen. En livlig debatt följde, och till sist
enades man om kompromissen, att föreningen skulle bildas
och guden inväljas som förste hedersledamot. Utan
överdrift kan man säga, att denna arbetarerörelse icke står fullt
i nivå med den västeuropeiska eller amerikanska.
Jag återvänder till den i inledningsorden åberopade
författaren[1] och vill referera ett par av hans allmänna reflexioner,
under hänvisning till den redogörelse, som redan lämnats av
det gamla hantverket och dess gillen samt de nya fabrikerna
och deras arbetare (sid. 152 ff.). Det är egentligen i de stora
hamnstäderna, som storindustrien satt sig fast, och där finnas
fabriker med kineser eller utlänningar som ägare. I regel
hava arbetarna det bättre hos de senare arbetsgivarna, men
det är i de utländska fabrikerna som de strejka. Hur skall
man förklara detta? Svaret kan blott bliva, att arbetarna
så till den grad utsatts för politisk propaganda, att de vända
sig med avsikt emot utlänningarna. Arbetarna torde hava
en oklar känsla av att de bistå den inhemska industrien, om
de klämma efter den utländska och att de böra minska
inkomsten för »landets fiender». En stor japansk firma äger
några av Shanghais största bomullsfabriker, vilka lära vara
bättre inredda och skötta än konkurrentfabrikerna; firmans
chef har i all synnerhet sökt tänka på arbetarna; vid en
domstolsbehandling kom det fram, att han exempelvis
skickat en sjuk arbetare till hemorten och betalat honom en liten
lön under sjukdomen samt återtagit honom i arbete, när
han blev frisk. Just vid dessa fabriker var det, som stora
strejker började år 1925. I fabriker, som ägdes av kineser
och där arbetarna i alla avseenden hade det sämre,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
