Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Det gamla Kina - 4. Konflikten mellan vita och gula
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
Det är icke lätt för ett folk med urgammal kultur att
ställa om hela sin åskådning om samhälle och stat, och när
nu fördrag måste ingås med makterna, så vacklade grun-
den under kejsardömet. Utan detta undergrävande av
dess moraliska och religiösa motivering, hade 1911 års re-
volution väl aldrig kunnat sluta med kejsarmaktens av-
skaffande.
IV
Tiden från 1860 till 1890 är för det egentliga Kina en
tämligen lugn period. Visserligen gjorde muhammedanska
stammar i väster uppror, vilket först efter tio år kunde
sägas vara helt undertryckt, men Kina är så stort, att rent
lokala strider ej märkas så mycket i det övriga landet. Det
påstås, att muhammedanernas inbördeskrig kostat 10 miljo-
ner människoliv, en ofantlig förlust, som dock understiger
Tai-ping-upprorets beräknade 100 miljoner döda. Det blev
emellertid bättre armbågsrum för den övriga befolkningen,
vilket säkerligen bidrog till lugnet i flertalet provinser. De
europeiska makterna och Förenta Staterna placerade diplo-
matiska representanter i Peking, men dessa fingo ett föga
behagligt arbete i betraktande av kinesernas bristande upp-
fattning av den folkrätt, som de genom traktaterna anslutit
sig till. Européers övergrepp och våldshandlingar beredde
också vanskligheter. Ett utmärkande drag i de utländska
makternas uppträdande var, att de alla önskade vinna ökade
fördelar. Varje anledning begagnades därtill. Då en engelsk
konsulatstjänsteman blivit mördad år 1875, visste engelska
regeringen att skaffa sig stora eftergifter av den kinesiska,
såsom att Yangtsefloden blev tillgänglig så långt den var
segelbar, att nya fördragshamnar öppnades etc. Hatet
emot främlingarna tog sig emellanåt fruktansvärda uttryck,
t. ex. i en massaker på kristna i Tientsii* år 1870.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
