- Project Runeberg -  Nya Sherlock-Holmes historier /
105

(1910) [MARC] Author: Oskar Wågman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spöket på Nedwoodhouse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

105
house, i hvars trädgård min patient, mrs Burton,
kom oss till mötes. Hon var rödblommig, rörlig
och munter, en bild af själfva kraften och sund-
heten.
— Vet ni, doktor — hälsade hon med sin starka,
glada stämma — det gjorde mig riktigt godt att få
röra en smula i de gamla kläderna; det riktigt
väckte minnet af — nå, hvaraf kan icke intressera
er, sir. Men kan ni tro det: fann jag icke ett
uddalakan af mina bästa, de med hålsömmen!
Hvar det andra fanns, visste förstås ingen. Men
fram kom det och det i en fart, doktor, och
likaså 3 saknade örngått. En husmor behöfver ha
sju ögon och näbb och klor också, sir. Men nu
får ni lof att se drifhuset: det finns där Chrysante-
mumarter, som äro komna direkt ur hertigens af
Westminster orangerier.
Öfver mjuka gräsmattor, hvilka förtogo ljudet
af våra steg, och mellan täta grupper af träd och
blommande buskar närmade vi oss orangeriet, då
en högst öfverraskande syn kom oss alla att ögon-
blickligen stanna. Solen hade hunnit långt ned
mot horisonten och kastade ett klart ljus på oran-
geribyggnadens höga, hvitkalkade vägg; men på
denna vägg syntes också skuggor, stora, skarpt
konturerade skuggor: tvenne tydligt utpräglade
silhuetter af en man och en kvinna. Det var omöj-
ligt att misstaga sig om originalen till dessa skugg-
bilder; denna kraftiga mansprofil med den böjda
näsan, den energiska munnen och det krusiga håret
tillhörde utan gensägelse mr Ranger, och det fylliga
flickansiktet under sommarhatten med lätt fläktande
hand igenkändes genast som den flitiga brefslcrif-
verskans, miss Sullys, rättmätiga arf och eget.
Tysta och häpna åsågo vi det sällsamma skugg-
spelet. Så började figurerna däri att röra sig, de
närmade sig hvarandra, i förstone sakta, nästan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:28:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyaholmes/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free