Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det underbaraste af allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
— Rörde ni vid skrinet under tiden?
— Hur skulle jag kunnat det? Mr Bankhurst
hade ju fått den ena nyckeln till kofferten, så att
jag ej kunde öppna den.
— Alldeles riktigt, bekräftade juveleraren, all-
deles riktigt. Jag beklagar, att jag glömde anföra
denna omständighet.
— Jag tror, sade Sherlock Holmes, att vi ha
alla omständigheter klara ända till kl. 4, då ni,
mr Bankhurst, anlände. Vill ni nu öfvertaga be-
rättarens roll.
— På slaget 4 — jag är, som jag haft äran
säga, mycket precis — stod jag i mr Turtletons
rum på hotellet och medförde de 500 punden, dels i
guld dels i bankens sedlar. Vi skredo omedelbart
till öppnandet af kofferten och togo skrinet därur.
.— Naturligtvis förvissade ni er, att snören och
sigiller voro i fullkomlig ordning?
— Naturligtvis. Där fanns ej minsta bräcka,
ej minsta tillstymmelse till felaktighet. Döm där-
för om vår häpnad, då vi öppnade skrinet och
fann det tomt!
— Ja, mr Holmes, bifogade den unge mannen,
jag kan säga, att jag aldrig varit så förskräckt
sedan den gången för sju år se’n, då min farmor
kom öfver mig, just som jag råkade kyssa mejer-
skan. Diamanterna voro borta, min farmors dia-
manter 1
— De kunde väl ej ha fallit ur, när ni öpp-
nade skrinet? — Holmes vände sig till juveleraren
med frågan.
— Omöjligt.
— Jag är viss, fortsatte min vän sitt förhör, att
ni, mr Bankhurst ej hade något intresse af att
eskamotera bort smycket; ni skulle riskera för
mycket. Men mr Turtleton? Kunde han ej ha
ångrat köpet och användt något knep?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
