Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Härregården Ransbärg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kom länsmannen med folk och visiterade hemma
i hyttan och tog Borgen, där han låg gömd i
en gammal kista. Och mor, hon blef med tagen
som tjufgömmerska.
Men på vägen till Halmstads häkte gjorde
Borgen sig lös och rymde. Och så djärf var
han, så han gick in i själfve Falkenbärgs stad
midt på ljuse dan och lette rätt på mig. Då
gaf han mig fämti riksdaler och bad mig genast
ta till flykten.
Jag blef rent förskräckt, jag hade knappt
kommit till att tänka på, att det kunde bli så
farligt. Jag rymde — först ner till Skåne och
där föregaf jag, att jag ville ha tröske. Men
så fort jag kom till Hälsingborg, så var det jag,
som passade på och följde med en skuta öfver
till Köpenhamn.
Här gick jag nu och tittade på den store
staden och lefde godt, så länge pängarna varade.
Men de togo la snart slut, och då var det till
att höra sig för efter något arbete, som inte
blef för strängt. Det var inte så lätt att få,
men till sista byte så lyckades det. Jag blef
antagen till att hugga bränne och borsta stöflar
och göra litet hvad som hälst på ett ställe, där
de hade rum för resande.
Nu hade jag det riktigt bra en tid, det vill
säga så länge, som jag var villig och mån om
att göra, hvad jag skulle. Och jag har då aldrig
haft så godt kosthåll hvarken förr eller sen och
jag skaffade mig så fina kläder som någon härre,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
