Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arkitekten Kristian Rolf. Ett konstnärssamvete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6o
ROLF.
Du vet, att jag inte tycker det, barn!
Läs nu, det är musik för mig att höra din
stämma, käraste!
HILDUR (återtar läsningen).*
Nu gåfvo änglarne dem ädla frukter att
äta: men sedan höljde de dem i nya kläder
och ledde dem ut i parken.
Då de strax begynnte glädjas och ropa,
att de kände rosenångan nu mycket starkare
än förut, åt den dunklaste sidan af skogen, så
logo änglarne sägande: Går nu blott ditåt!
Eder skola vi ej lägga i förvandlingens sömn
—
ty det skall hända eder på annat sätt.
Och ehuru de vandrande kämparne ej sågo
annat än slottet, den lummiga skogen och
himmelen ofvanföre, såsom ett glashaf, så voro
dock lifvets högre trakter uppfyllda af ljusa
andar. . . .
ROLF (afbrytandé).
När du kom i dag Hildur, märkte du
det stod vakt i korridoren?
om
HILDUR.
Nej, det var tomt, när jag kom, Kristian.
C. J. Almqvist, De dödas sagor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
