Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Resa söderut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sa träsk, genom hvilka vägen löper, såsom genom
en skog af bladhvass; men markens docering från
hafsstranden inåt tillintetgör småningom dessa
nyttiga arbeten. Några ansigten, med sjukdomens
månskensfärg, såg jag genom vagnsfenstren, och
sådana tänkte jag mig invånarne i de gamlas
Or-cus. Framkommen till Albano, fann jag, att det
Stygga och det sköna i den physiska verlden
ofta gränsa till h varandra — kanske äfven så i
den moraliska. Vid denna stad plockade jag ett
souvenir ur Curiatiernas föregifna grafvård, ty här
går vandrarens väg fram imellan
ålderdomslem-ningar, såsom i mitt kära fädernesland mellan
enbuskar och gärdesgårdsstörar. Och, såsom de
all-dagliga föremålen äro, så måste också
mennisko-sinnet, detta böjliga väsende, blifva. En annan
sinnesstämning kan man på sin höjd för en stund
läsa sig till ur en bok. J ag uppsteg genom
trädgårdarna till klostret, hvars prydnad utgöres af
den ryktbara, djupt liggande, vattenperlan, Lago
di Albano, och ifrån h vilken höga ståndpunkt
blicken framspringer häpnande ända till Rom, som
konungsligt höjer sig, med en ofantlig massa af
slott och tempel, uti den glödande solglansen.
Domen af Sanct Peter är dock en primus inter
pareSj ibland all denna härlighet, och det, som
ö-gat först finner och sist släpper. Landet, som
närmast omgifver Rom, är en ful, förbränd slätt,
och det synes — säger mig en reminiscence ur
någon resebeskrifning — som hade naturen der
gått till hvila och nedlaggt sina anspråk, for att
låta vandraren med odelad uppmärksamhet träda
in bland konstens mästerstycken. Albano var vårt
sista nattläger, och morgonen hade nyss flugit ut
ur sitt bo, när jag tyst, väntande och rörd,
såsom ett skriftebarn på kyrkovägen, hörde vagneil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
