Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅTTONDE KAPITLET
men då anledning till att antaga sådant ej föreligger, ha vi alltid upptagit
dem, huru svårförklarliga de än må vara. De få som så mycket annat
»ställas på framtiden».
Då vi sålunda anse oss ha med goda grunder gjort det i hög grad
sannolikt, att flertalet af de sydskandinaviska arterna icke ursprungligen
blifvit likformigt utströdda öfver landet såsom säden öfver ett åkerfält,
utan i mer eller mindre samlad trupp följt vissa leder, är det uppenbart,
att vi måste söka något närmare utreda dessa hufvudvägar för
växt-vandringen.
De stora spridningsvägarna.
Redan i det föregående har tämligen ingående redogjorts för en del
detaljer i våra undersökningar öfver dessa, hvadan vi här kunna inskränka
oss till själfva de stora hufvuddragen.
De sydskandinaviska arterna ha spridts till sina nuvarande
växtplatser på tvänne hufvudvägar, den ena utmed Norges
västkust samt vidare uppför de stora hufvuddalarna öfver
passhöjderna och in på svenska sidan. Den andra hufvudströmmen
har kommit från söder, följt Sveriges dåvarande östra
kustland och uppför de stora älfdalarna framträngt mot fjällen. I
all synnerhet de trakter, som tillhöra Indalsälfvens och
An-germanälfvens dalfören, ha — ej minst på grund af dessa
trakters rikedom på kalk i de lösa jordlagren —- visat sig ägnade
för en clel växters spridning. På Jämtlands silur samt öster och väster
om denna ha de bägge stora invandringsströmmarna sammanstött, och
mången gång är det numera alldeles omöjligt att med säkerhet afgöra,
om en art på den ena eller andra vägen nått fram till sina nuvarande
växplatser. I vissa fall är det emellertid mycket sannolikt, att arter öfver
Sverige t. o. m. nått Trondhjemsfjorden och kusttrakterna norr om denna,
i andra, att arter därifrån nått ända ned mot eller till Bottenhafvets kust.
Norr om Ångermanälfven gå de bägge invandringsströmmarna
alltmer i sär och de arter, som förekomma nordligare, anträffas antingen i en
smal sträcka längs kusten eller i fjällen eller inom bäggedera områdena.
Ett synnerligen karakteristiskt drag i ett flertal arters utbredning är deras
totala frånvaro i norra, inre Norrlands skogsområde. Man jämföre för, att
fullt inse detta, dels kartan 3, dels kartorna öfver Anthyllis, Anemone
nemorosa, Arabis hirsuta, Ajnga pyramidalis, Circæa alpina, Erysimum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
