Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
seende ej alltför mycket skilde sig från floran därstädes i våra dagar.
Viktiga florelement saknades dock, framförallt de afsevärdt senare
uppträdande sydskandinaviska arterna. Denna sydbergens första kolonisering
skulle, enligt förut afhandlade tidsbestämningar inom södra fjällområdet,
ha skett för 8,000 ä 9,000 år sedan och inom norra under närmast därpå
följande årtusende.
En fråga af stort intresse, som icke med säkerhet för närvarande
kan besvaras, är huruvida tallen — granen är som bekant afsevärdt yngre
— saknades väster om isdelaren så länge isen hel och obruten låg kvar
öfver denna. Härmed äro vi inne på frågan om en östlig invandrings
betydelse för rekryteringen af Issjölandets flora under nu ifrågavarande
tidigare stadier.
Hvad särskildt tallen angår, synes den, då så betydande ismassor
som i det föregående visats vid tiden för det sydligare fjällområdets
fri-läggning från is ännu lågo kvar i våra nordliga fjälltrakter, knappast norr
om dessa kunnat nå fram till Norges västkust; ej heller finnas några säkra
grunder för att trädet på den sydvästra vägen hunnit sprida sig dit medan
ännu de stora issjöarna funnos kvar. En spridning öfver den inlandsisrest,
som dämde dessa, är ju tänkbar, om än ej synnerligen sannolik.
Emellertid vill det synas som om issjöklimatet bör i så hög grad ha gynnat
björken och den tropofila flora, som bildade samhälle kring detta träd, att
ringa eller ingen utsikt fanns för tillfälligt spridda tallförekomster att ta
det södra Issjölandet i besittning. Vi anse det således sannolikast
att tallskog icke funnits eller åtminstone icke spelat någon
roll väster om isdelaren så länge någon afsevärd inlandsisrest
ännu kvarlåg. Men vi vilja på det klaraste betona, att denna
uppfattning än så länge är blott en sannolik hypotes.
Helt olika blefvo emellertid förhållandena alltefter det de stora
issjöarna aftappades, då gjorde sig en kontinentalare klimattyp gällande
längre västerut än förut, tallen trängde raskt in öfver det forna Issjölandet.
Det är i hög grad sannolikt, att den väster om bergskedjan
förekommande tallskogen på det alldeles öfvervägande antalet
förekomster spridt sig genom de svenska fjällpassen öfver pä
norska sidan och därifrån till nordvästra Norge, kanske innan
trädet hunnit att från sydväst nå fram dit och väl säkert innan det genom
Köla halfön och norra Finland letat sig fram till det arktiska Norges kust.
Ännu en annan fråga är i detta sammanhang värd att med några
ord beröras. I motsats till hvad särskildt wllle (259) under senare tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
